‒Vi lägger redan ett antal miljarder fram till 2020. Det har lett till utökad övningsverksamhet, nya Jas-plan, två nya ubåtar, luftvärn och för första gången på 23 år genomförde vi i höstas en större krigsförbandsövning med namnet Aurora. Sverige har idag en högre försvarsförmåga än landet hade för tre år sedan, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Han var i Eskilstuna på lördagen för att tala på S-distriktets kongress och fokuserade på de frågor där Stefan Löfvens lyckats säkra stöd i riksdagen för sin politik. Satsningarna på försvaret räknas dit, inom partiet.
Men samtidigt har Försvarsmakten begärt ökade budgetanslag med tio miljarder kronor fram till 2021 för att klara sin personalförsörjning. Annars måste man skära ner på övningarna, underhållet och inköpen av nya vapensystem.
Man kommer heller inte att kunna anställa tillräckligt många soldater utan extra pengar, enligt Försvarsmakten.
‒Det som kommer att hända är att ett antal av våra krigsförband inte kommer nå den duglighet som vi har satt i planen. Vi når inte den förmåga som behövs, sa överbefälhavare Micael Bydén till Sveriges radio när Försvarsmakten begärde ökade anslag för en månad sedan.
Delar av den borgerliga oppositionen stöder kraven. Försvarsministern vill inte utesluta möjligheten men vägrar att ge exakta besked.
‒Vi pratar om en organisation som länge varit organiserad mot internationella insatser utomlands. Det ska nu vändas till något annat. Då är det många saker som legat dolda och nu kommer upp till ytan som måste åtgärdas, säger Peter Hultqvist till Eskilstuna-Kuriren.
Personalförsörjningen inom Försvarsmakten ska lösas med hjälp av värnpliktssystemet, säger försvarsministern.
‒Vi har återuppväckt värnpliktssystemet och tar nu ut 4000 personer. En del av dem kommer att stanna i försvarsmakten som anställda. Andra går vidare och kommer att krigsplaceras. De inkallas till regelbundna krigsförbandsövningar i framtiden.
Men där finns ett stort problem, enligt försvarsmaktsanställda som Eskilstuna-Kuriren talat med inför ministerbesöket – de låga ingångslönerna.
En nyanställd svensk soldat kan inte räkna med en högre ingångslön än 19 000 kronor. Något som gör det svårt att rekrytera och att behålla befintlig personal som kan utbilda de värnpliktiga rekryterna.
‒Lönesättningen är en fråga som Försvarsmakten som arbetsgivare måste ta hänsyn till. Det kan inte jag som minister lägga mig i. Det vore att närma sig gränsen för ministerstyre, säger Peter Hultqvist.
Är det inte rimligt att anta att detta är en av orsakerna till att försvaret nu begär tio miljarder extra?
‒Jag vill inte sätta mig i en sits av ministerstyre så den frågan kan jag inte uttala mig om.
Regeringens budget för kommande år brukar lämnas till riksdagen i september. Först då väntas regeringen ge besked om försvarsanslagens storlek.
‒Vi måste lyckas med värnpliktssystemet. Det är vad som kommer att ge Försvarsmakten flexibilitet i personalförsörjningen i framtiden, säger Peter Hultqvist.