Orsaken till deltidsbrandmännens missnöje är det nya centrala avtal som börjar gälla 1 maj och som innebär lönesänkningar på upp till åtta procent. Tidningen har vid flera tillfällen skrivit om konflikten som fördjupades i slutet av januari då 16 av de 20 deltidsbrandmännen i Torshälla sade upp sig. Den 16 februari hölls lokala förhandlingar mellan Brandmännens riksförbund och arbetsgivarsidan på Eskilstuna kommun men mötet hann inte mer än komma i gång förrän man ajournerade sig. Några ytterligare förhandlingar har inte hållits och är inte heller planerade. Kommunens förhoppning och inriktning är att brandmännen ska ta tillbaka sina uppsägningar för att därefter se vad man kan komma fram till i en lokal förhandling.
‒Men det är bara tre stycken som har tagit tillbaka sina uppsägningar. Så i dagsläget har jag sju personer kvar i Torshälla, säger Lars Lagebo.
Risken är därmed stor att räddningsstyrkan försvinner den 1 maj.
‒Möjligen kan vi ha kvar en första insatsperson, men inte styrkan.
Lars Lagebo betonar att det i första hand inte är Torshällaborna som behöver vara oroliga.
‒Till stora delar av Torshälla är Eskilstunastyrkan lika snabbt på plats så där blir skillnaden marginell. Däremot är Torshällastyrkan Eskilstunas förstärkningsresurs vid större bränder och trafikolyckor så det är där påverkan blir störst. Det handlar om numerären i räddningstjänsten i Eskilstuna totalt sett.
Förberedelser har satts i gång för att med olika provisoriska lösningar anpassa sig till en ny verklighet.
‒Jag har börjat titta på olika scenarier men det är svårt eftersom jag inte vet hur många brandmän som är kvar. Jag kan tillfälligt förstärka upp i Eskilstuna men inte så att det kompenserar för bortfallet fullt ut.
Vid miljö- och räddningstjänstens sammanträde på onsdag nästa vecka ska Lars Lagebo presentera förslagen för politikerna.
‒De vill se olika alternativ beroende på hur mycket personal vi har kvar. Krasst kan man säga att det är enklast att förstärka upp med två man här i Eskilstuna. Men jag kommer att trycka på att vi vill ha en styrka i Torshälla och att vi ska sträva efter att bygga upp en ny sådan så snabbt det bara går. Men det är mycket erfarenhet och kompetens som försvinner om alla 13 som sagt upp sig väljer att sluta.
Erik Jonsson är lokalt ombud från Brandmännens riksförbund på stationen i Torshälla:
‒Vi är inte ute efter att reta upp arbetsgivaren. Men de måste släppa prestigen och börja diskutera med oss, säger han.
Att missnöjet bland brandmännen är fortsatt stort råder inget tvivel om.
‒I den svenska modellen så ingår det inte att släppa fram ett centralt avtal som innebär lönedumpning för en stor del av en berörd yrkesgrupp. Men det är vad som har hänt här. Och missnöjet har grott eftersom det under flera avtalsperioder har lovats att det ska bli bättre, men det går åt fel håll, säger Erik Jonsson.
Han hör till den minoritet som inte sagt upp sig från tjänsten som deltidsbrandman i Torshälla. Hur många kollegor han kommer ha kvar den 1 maj vill han inte spekulera i.
‒Nej, det är svårt att säga. En del av dem som sagt upp sig kanske vill känna efter en stund, men sen finns det ju de som har bestämt sig. Och om 13 personer slutar blir vi som är kvar för få för att kunna ha beredskap.
Arbetsgivaren har enligt Erik Jonsson valt fel strategi när man inte vill förhandla.
‒De skulle kunna sätta sig ner och säga att vi måste hitta en lösning. Men de har valt att tolka uppsägningarna som en stridsåtgärd i stället för att se att det handlar om 13 individer som inte accepterar löneförsämringar på sitt extraarbete. Jag tycker de ska släppa prestigen och lösa problemen för tredje mans bästa.