Tidningen berättade om Olivers öde för ett år sedan. Hur han för fyra år sedan fick diagnosen hjärntumör, opererades, men lämnades med en blindhet i sviterna efter operationen och behandlingarna då tumören orsakade skador på synnerven.
Han synfält består i dag bara av ljust och mörkt. Inget annat.
Sedan sjukdomen slog in har mamma Linda varit hemma för att ta hand om sin son. Hon har ansökt om personlig assistans från Flens kommun, men socialnämnden har gett familjen kalla handen trots intyg från överläkare om att Oliver behöver hjälp vid de flesta dagliga aktiviteter, som att göra sig i ordning för skolan och att äta frukost.
Kommunen gjorde en undersökning av Olivers vårdbehov.
‒Undersökningen visar att han inte uppfyller de kriterier som krävs för att få tillhöra den personkrets som får bistånd, sa Monica Cedergren, enhetschef på socialförvaltningen.
Linda vände sig till Förvaltningsrätten som nu har avslagit överklagan av nämndens beslut.
Rätten har tittat på om Oliver räknas in bland dem som "har varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service."
Med detta menas om man inte själv kan klara vardagsrutiner som hygien, påklädning eller röra sig inom- och utomhus.
Rätten konstaterar att utredningen ger stöd för att Oliver har ett visst behov av hjälp men att det inte är tillräckligt omfattande. De menar att kommunens utredning visar att han klarar mycket av de dagliga aktiviteterna själv och i huvudsak kan sköta hygienen, klä på och av sig samt kommunicera med andra.
‒Jag hade hoppats att de såg det på vårt sätt eftersom vi skickat med andra domar från liknande fall. Men de ser det bara rent medicinskt, säger Linda, som fortsätter att vara hemma med sonen.
‒Grejen i det hela är att han inte vill vara själv, även om han kanske klarar saker kanske man inte vill bli lämnad själv hemma när man är ganska nyblind, säger Linda Linder.
För den som vill ansöka om personlig assistans finns det mer än en väg att gå. Maria Rosenqvist, chef för utredningsenheten för personer med funktionsnedsättning, reder ut begreppen.
Vem gör utredningarna?
‒Det kan ske av både Försäkringskassan och kommunens biståndshandläggare då den enskilde kan vända sig till en, eller båda, av dessa myndigheter. Om Försäkringskassan i sin utredning bedömer att den enskilde brukaren har behov av 20 timmar, eller mer, personlig assistans per vecka för sina grundläggande behov, ansvarar Försäkringskassan för assistansen, säger Rosenqvist.
De första 20 timmarna står alltid kommunen för, Försäkringskassan avslår ansökan om behovet hamnar under det.
‒Det finns en prejudicerande dom vilket gör att kommunerna oftast inte beviljar assistans om det grundläggande behovet understiger sex till åtta timmar per vecka. Tröskeln för att bevilja assistans är alltså betydligt lägre för kommunerna än för Försäkringskassan, säger Rosenqvist.
Uttrycket "Grundläggande behov" förekommer frekvent.
‒För att ett behov ska vara grundläggande ska det vara av den karaktären att brukaren ska behöva hjälp med det mest basala. Det är behov av hjälp med personlig hygien, måltider, klä av och på sig, kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen med funktionsnedsättningen, säger Maria Rosenqvist.
Det innebär bland annat att personen ska behöva hjälp med själva intagandet av föda, inte bara att skära upp maten. Vidare måste personen behöva hjälp med toalettbesök och att tvätta sig. Vid av och påklädning måste personen behöva hjälp med av och påtagandet av kläder närmast kroppen.