‒Det är jättekul att vara här, säger Åke Ericson inför söndagens vernissage.
Från 2005 och drygt elva år framåt följde han Maj Larsson och Ingrid Thorén i klostret mitt emot Överselö kyrka.
‒Klostret ligger i en gammal skolbyggnad och en kvinna som arbetade där som lärare hade min mamma haft i småskolan i Köping, förklarar fotografen.
Kring 50 besök har han hunnit med hos ”Den Uppståndne Frälsarens Systraskap” drygt två mil utanför Strängnäs.
‒Hela Selaön är underbar, säger Åke Ericson.
Vid några tillfällen åkte han dit på uppdrag av tidningar och därför i sällskap med journalister. Men ofta har fotografen kommit allena – för att vila ut och då stannat i flera dagar. Bland annat i samband med påskhelgen.
‒Ett helt annat liv än det jag upplever i Stockholm. Att komma bort ifrån storstadsbullret är skönt.
Åke Ericson reser ingenstans utan sin kamera.
Givetvis har han haft många tillfällen att skildra Majs och Ingrids liv.
I utställningen visas till exempel motiv från deras besök på Ica, klockringning, gräsklippning, möten med syster Marianne från Alsike i Uppland och brevskrivning.
‒Det skiljer tolv år mellan systrarna. Den äldre skriver för hand medan den yngre använder dator, konstaterar Åke Ericson.
Några av Åke Ericsons bilder:
Tyvärr kan varken Maj eller Ingrid närvara vid vernissagen.
Båda är sjuka, Maj opererades så sent som i måndags.
‒Jag vill komma tillbaka till Selaön, men när det blir är tyvärr omöjligt att säga, hälsar hon från sjukhuset.
Mats Wendt är präst i Stallarholmens församling och håller regelbunden kontakt med systrarna.
‒Eftersom båda är sjuka pågår det ingen verksamhet i klostret just nu. Till exempel har vi fått ställa in torsdagsmässorna, säger komministern.
Kommer du att besöka vernissagen?
‒Jag ska tjänstgöra på söndag, men därefter kan det nog bli en sväng till domkyrkan. Det låter intressant.
Åke Ericson uppskattar alltså det lugn som erbjuds i klostret på Selaön.
Tvåbarnspappan berättar att han har en tro men att han inte är högkyrklig.
‒Jag blev konfirmerad i Mikaelsgården här i Strängnäs. Prästen hette Gudmund Danielson.
Har du varit här i domkyrkan, till exempel på någon julotta?
‒Absolut. Inte minst när jag jobbade som fotograf i Strängnäs. Då bevakade vi ofta högtider.
Åke Ericson är visserligen född i Västerås men blev Strängnäsbo vid tre års ålder.
Fotograferingen kom in i hans liv ganska tidigt.
‒Som 12-åring visste jag vilket yrke jag skulle ha.
Strengnäs Tidning blev något av hans andra hem redan i ungdomsåren.
‒När jag gick el-tele på Thomasgymnasiet tillbringade jag mer tid i tidningens mörkrum än i skolan.
Några på ST som betydde extra mycket för dig?
‒Mats Andersson och Lasse Werner är två namn jag kommer ihåg. Klimatet var tufft, men jag lärde mig mycket.
Tog du studenten, eller?
‒Jo, jag hoppade av el-tele mot slutet av utbildningen och började på tvåårig social linje i stället. Därifrån gick jag ut med riktigt skapliga betyg.
Senare kom han att arbeta på Folket och Enköpings-Posten.
Rikskändis blev Ericson under åren på Aftonbladet.
Men redan i slutet av 1990-talet lämnade han kvällstidningen för en tillvaro som freelancare.
‒Det är roligare att hålla på med sina egna projekt.
Han har bland annat dokumenterat återuppbyggnaden i Kosovo efter Balkankriget och följt romer tio länder vilket givit upphov till utställningen Non grata.
‒Å jobbets vägnar har jag varit i cirka 70 länder. Men plåtar gör jag ju jämt. Är jag på semester kan jag inte ligga på en sandstrand i 14 dagar.
Sedan en tidigare långvarig relation har han sönerna Leon Bodin och Noel Bodin, nu 17 respektive 14 år gamla. Stjärnfotografen lever tillsammans med flickvännen Karin på Kungsholmen.
‒Familjen finns med vid vernissagen på söndag. Min 86-åriga mamma, som fortfarande är pigg, ska också vara här, berättar Åke Ericson som under fredagen fick hjälp med monteringen av yngste sonen och domkyrkovaktmästaren Heikki Henriksson.
Totalt hänger det nu 22 vackra bilder i kyrkan, hälften i koromgången och resten på väggen innanför södra porten.
‒Självklart har jag tvingats välja bort många motiv.
Hur länge har den här utställningen planerats?
‒I ett halvår ungefär. Det började med att jag kontaktade Strängnäs stift. De hänvisade mig till domkyrkoförsamlingen som nappade på idén. Jag hoppas att utställningen kan turnera genom Svenska kyrkan, säger Åke Ericson.