I fackförbundens krav om centrala förhandlingar väger de risk- och konsekvensanalyser som genomförts på de berörda skolorna tungt. Eskilstuna-Kuriren har begärt att få ta del av materialet, men nekats av barn- och utbildningsförvaltningen. Tidningen har dock tillgång till en kortfattad summering.
Lärarförbundets ordförande i Eskilstuna, Cecilia Rahbek Nöhr, sammanfattar läget för Fröslundaskolan: Stor oro över arbetsmiljö, stress, hot och våld, oro för att raster inte kan tas ut och för att arbetsgivaren inte följer arbetsmiljölagen:
– Det blir naturligtvis en ökad arbetsbelastning för alla arbetsgrupper, då man tänker att elever kommer att må sämre om de inte får det stöd det behöver. Det handlar främst om en språkstödjare och tre tillsvidareanställda elevassistenter som man tänker avsluta snarast, säger hon.
Det finns en anledning till att man har elevassistenter.
Cecilia Rahbek Nöhr
Åtgärden urholkar Fröslundaskolans stödfunktioner, menar Cecilia Rahbek Nöhr:
– Det finns behov av dem, men ekonomin tillåter inte att de fortsätter på den här enheten. De kommer att erbjudas jobb på annan enhet.
Det är främst dessa förlorade resurser som får riskanalysens röda staplar att skjuta i höjden.
– Det ger mer ensamarbete för lärarna och man ser en ökad risk för hot och våld när man inte kan vara två, alltså ha en elevassistent, i klassen, säger Cecilia Rahbek Nöhr.
Hon menar att det är extra bekymmersamt att stödfunktionerna dras in från just Fröslundaskolan:
– Skolan finns i ett socioekonomiskt ansträngt område. Det finns en anledning till att man har elevassistenter. Barn kan ha ett utåtagerande sätt och ofta handlar det om rena språkförbistringar, att man blir arg och ledsen när man inte förstår eller blir förstådd. Dem måste vi kunna ta hand om.
Som lösning på situationen planerar skolan, enligt fackordföranden, bland annat att slå ihop ett par mindre klasser och att jobba på ett annorlunda sätt med det språkstöd man får kvar.
Eskilstuna-Kuriren har upprepade gånger sökt Fröslundaskolans rektor Jannice Kloibhofer för en kommentar, utan framgång.
Slottsskolans riskanalys gav tre fyror och tre femmor, den högsta risknivån. Enligt Cecilia Rahbek Nöhr ska totalt 15 personer, inte tjänster, bort på skolan. Rektor Jenny Råström har avböjt kommentar.
Ida Bouvin är Lärarnas riksförbunds ombud på skolan:
– Det handlar framför allt om arbetsmiljön och den psykosociala hälsan. I det här läget gäller det att rädda och försöka behålla de lärare man har kvar, innan de börjar söka sig vidare.
Ida Bouvin menar att smärtgränsen är nådd.
– Oavsett om du jobbar inom elevhälsan, är lärare eller i en annan funktion så blir det en ökad arbetsbelastning. Du kan komma att ställas inför uppgifter som egentligen inte ingår i din roll, men som du tvingas genomföra.
Ida Bouvin ifrågasätter, utöver de mest akuta konsekvenserna, långsiktigheten i politikernas förändringsförslag.
– Är det så här man vill locka fler till att bli lärare och utveckla och utbilda framtidens medborgare? Är det så här de vill att samhället ska se ut?
Den tredje nu aktuella skolan är Djurgårdsskolan, som får 14 fyror med en ökad risk för lärares ohälsa när andra funktioner tas bort.
Under fredagen stod det klart att även Rinmangymnasiet och Rekarnegymnasiet, på begäran av åtminstone Lärarförbundet, tas med i den centrala förhandlingen om ovan nämnda skolor den 23 februari.