Landets fängelser är fyllda till bristningsgränsen. Detta enligt ett meddelande som nyligen skickades ut internt till de anställda på Kriminalvården, vilket Kvällsposten var först med att rapportera om.
Den så kallade anstaltsbeläggningen ligger nämligen på mellan 97-99 procent. Smärtgränsen brukar beräknas till 85-90 procent.
Detta gör i sin tur att fler intagna blir kvar i häkte och bidrar till en redan ansträngd situation även där, enligt meddelandet.
Utanför Eskilstuna ligger Hällbyanstalten som har den högsta säkerhetsklassen som finns, klass 1. Här finns plats för 98 män som avtjänar fängelsestraff från en månad upp till livstid.
Det handlar om mördare, yrkeskriminella och andra grovt kriminella.
Mariefredsanstalten Bondängen är en klass 2-anstalt och har 112 platser. Det är framför allt personer som har dömts för grovt narkotikabrott eller grov misshandel som avtjänar sina straff där.
Peter Kjellin är anstaltschef på Hällbyanstalten och delar bilden av att inte ha plats för fler "klienter".
– Vi har fullt överallt förutom två behandlingsplatser som är till för personer som är motiverade att komma till rätta med sitt missbruk eller kriminalitet, säger han.
Det har ökat sakta under det senaste året.
Peter Kjellin, anstaltschef på Hällbyanstalten
Just nu har Hällby 78 fångar. 20 platser fattas på grund av renoveringen av en avdelning som är planerad att öppnas i mitten av mars nästa år.
Hur länge har det varit så här?
– Det är svårt att säga exakt hur länge. Det har inte varit så under flera år, men det har ökat sakta under det senaste året till den här nivån, säger Peter Kjellin.
Vilka konsekvenser kan det få?
– Det kan bli problem i vår dagliga verksamhet om vi exempelvis behöver placera om intagna. Det kan vara om någon utsätts för hot eller missköter sig. Om det då är fullt på våra avdelningar så har vi svårt att placera om de intagna mellan avdelningarna, säger han.
I dag är många intagna med i olika nätverk och har en tillhörighet till olika kriminella grupperingar.
– Då kan vi inte placera ihop dem hur som helst. Så att det är fullt försvårar för oss helt klart, säger anstaltschefen.
Det påverkar även personalen, cirka 100 anställda.
Det blir ett högre tryck och mer stress.
Peter Kjellin
– Det blir en tuffare belastning på vår personal med fler att ta hand om. Det blir ett högre tryck och mer stress, säger Peter Kjellin och berättar att det finns en plan inom kriminalvården att tillföra fler platser.
– Möjligheten att bygga ut Hällbyanstalten finns, men det är vårt huvudkontor som tar dem besluten var och när det i så fall ska göras, fortsätter han.
När renoveringen är klar nästa år kommer de åter kunna gå upp i maxkapacitet på 98 intagna.
– De 20 som vi fattas just nu får placeras på andra anstalter så länge, säger Peter Kjellin.
Att anstalterna är fullbelagda gör dem mer sårbara för saker som händer utanför murarna.
– Vi påverkas av miljön på utsidan, skjutningar till exempel. Det kan skapa fiender och spä på gängkonflikter även här inne hos oss. Då blir det svårare för oss att flytta intagna.
– Våld och hotfulla situationer tillhör vardagen. Det vanligaste är hot eller våld mellan intagna, men förekommer även mot vår personal. Det är inte jättevanligt men inte heller ovanligt, säger Peter Kjellin.
Har ni haft någon incident på sistone?
– Ja, vi har haft intagna som agerat mot personal, men inget som utvecklats till något allvarligt. Vi accepterar aldrig våld eller hot. Personalen utbildas i konflikthantering, dels muntligt men även att kunna agera handgripligen, säger han.
På frågan om vad som behöver göras för att göra vardagen enklare, svarar han:
– Det hade varit bra om vi kan ligga på mer normala 85-90 procents beläggning så att det finns lite luft i systemet. Då blir det betydligt enklare att hantera olika problem och situationer som kan uppstå.
Vad säger dina kollegor på andra anstalter om situationen just nu?
– Det ser liknande ut hos dem, säger Peter Kjellin.
Kvällsposten skriver att flera orsaker anses ligga bakom att svenska fängelser är fulla. Bland annat skärpta straff, en ökad befolkning och brist på nya fängelsebyggnader.
På anstalten i Mariefred är kapaciteten maxad sedan i våras med sina 112 platser.
Vi är också fullbelagda.
Daniel Hultman, anstaltschef på Mariefredsanstalten
– Situationen är ansträngd runt om i landet. Vi är också fullbelagda i enlighet med den nationella bilden, säger anstaltschef Daniel Hultman.
Hur många intagna är det per rum?
– Alla våra klienter har var sitt bostadsrum som de tillbringar nattvilan i, på Mariefred har vi ingen typ av dubbelbeläggning.
– Om antalet ökar ytterligare finns en nationell plan för hur man ska hantera det. Då kan dubbelbeläggning troligen bli aktuellt på andra anstalter i vissa bostadsrum, men det är inte aktuellt hos oss i dagsläget, fortsätter han.
Precis som Peter Kjellin på Hällbyanstalten önskar Daniel Hultman fler lediga platser framöver.
– Det kan hända att klienterna inte kommer överens, då är det bra om man har några platser till sitt förfogande för att kunna rotera dem mellan olika avdelningar. Den möjligheten minskar när man har så fullt som nu, säger han.
Även om personalen blivit mer pressad har ingen allvarlig incident inträffat kopplat till att alla platser är fullsatta.
– Även om vi har hög beläggning, når vi våra mål i det korta perspektivet. Det långa perspektivet är svårare att sia om, säger Daniel Hultman.
I början på 2000-talet ledde liknande situation med fulla anstalter till problem med rymningar och misshandel. Är det något som kan bli aktuellt om antalet intagna inte minskar framöver?
– I dag jobbar Kriminalvården på ett helt annat sätt med den dynamiska säkerheten än vad vi gjorde då. Vi står betydligt bättre rustade nu. Jag ser inte att det automatiskt skulle leda till att vi får fler sådana allvarliga incidenter i och med våra höga beläggningar, säger Daniel Hultman.