Fyrverkeriernas vara eller inte vara har länge varit en debatterad fråga av såväl miljö- som hundskäl. I Lidköping och Boden kommer fyrverkerierna under nyårsfirandet i år ersättas av ljusshower medan man i Katrineholm satsar på nordens största fyrverkeriladdning för att fira 100-årsjubileet.
I Eskilstuna har frågan diskuterats flitigt politiskt i flera år, men att slopa fyrverkerierna vid Kloster kyrka har hittills inte varit aktuellt enligt kommunfullmäktiges ordförande Ann-Sofie Wågström (S) som ska hålla tal i samband med nyårsfirandet.
‒Vi kör på i år, sen får vi fundera på hur vi gör nästa år. Det är en öppen fråga. Än så länge är det väldigt populärt, det kommer tusentals personer varje nyårsafton och tycker att det är fantastiskt, säger Ann-Sofie Wågström som menar att det anlitade pyroteknikföretaget är ett av de mest miljövänliga i branschen.
När det gäller rädda hundar tror Ann-Sofie Wågström att det stora problemet är att det avfyras fyrverkerier av privatpersoner under hela dagen, inte just de minuter som det stora fyrverkeriet pågår.
‒Det är smällandet i timtal och ibland även dagarna innan som man måste försöka komma åt, säger Ann-Sofie Wågström.
Fyrverkerishowen i Eskilstuna bekostas av kommunen och näringslivet. Att byta till en lasershow skulle enligt Ann-Sofie Wågström bli en dyr affär för kommunen.
‒Ska man ha något riktigt fantastiskt som fyrverkerierna är kostar det flera hundratusen kronor. Jag vet inte om jag är beredd att lägga skattepengar på det, jag tycker inte att det är försvarbart, säger Ann-Sofie Wågström.
Företaget Pyroevent AB har sedan år 2000 stått för fyrverkeriet under Eskilstunas nyårsfirande. I år kommer showen att få guldkant och bli lite längre än förra året, från sex och en halv minut till nästan åtta minuter.
‒Det blir lite lugnare och mer harmoniskt så att man hinner andas lite mer emellanåt. Det blir en stilren inledning och sedan lagt in mycket mer guldregn än tidigare år, säger Magnus Cieslak, grundare och ägare av Pyroevent AB.
Valet av guldregn är medvetet då det är en extra miljövänlig teknik. Guldregnet består till 70 procent av kaliumnitrat som även används i bland annat matlagning och guldgnistorna skapas av träkol. Magnus Cieslak tycker menar att fyrverkerier i dag inte är så miljöfarliga som de en gång var.
‒Jag har jobbat med det här i hela mitt liv och jag köper det inte det minsta, säger Magnus Cieslak.
Att vissa kommuner väljer att gå över till lasershower tycker han motverkar arbetet med att få bort de fyrverkerier som konsumenten själv köper och ofta avfyrar när det inte är tillåtet och han anser att det måste finnas plats för både hundar och fyrverkerier i samhället.
‒Jag har förståelse för hundägarna, men vi har firat nyår med fyrverkerier i över 100 år och vi har haft hundar hur länge som helst. Alla fyrverkeriskjutare ska ta sitt ansvar och visa hänsyn till hundägarna. Men då måste hundägarna visa respekt mot de som vill fortsätta fira med fyrverkerier, säger Magnus Cieslak som tycker att det är lika orimligt att förbjuda fyrverkerier som att förbjuda hundar.
‒Om hundägarna vill förbjuda fyrverkerier måste man nog städa vid sin egen dörr först. Hur många får uppsöka sjukhus för hundbett varje år och hur många är rädda för hundar, frågar han sig.