Det låter omfattande när man hävdar att det är en huvudvattenledning på cirka 780 meter som ska bytas.
Men tanken är att knappast några ska märka av bytet.
— Det kan märkas i formen av ett sämre tryck på vattnet i Hällberga, Viptorp, Lilla Nyby och högt upp i huset på Mälarsjukhuset, säger rörnätschefen Jorma Seimilä på Eskilstuna energi och miljö.
— Vi kopplar om vattnet så det kommer fram andra vägar. Det enda som händer är egentligen bara att det tar lite längre tid att fylla ett badkar.
Sammanlagt beräknas arbetet ta hela januari månad i anspråk. Själva bytet av ledning tar bara två veckor.
— Sedan måste vi spola och spola igen, säger Petter Ericsson, arbetsledare på rörnätet. Vi spolar först med en sorts skumgummibollar som tar bort alla eventuella spån från svetsningen.
Därefter måste vattnet prövas.
— Och varje vattenprov tar någon vecka att få svar på.
Vad man nu gör i början av januari är att man tar de nya ledningarna i materialet polyetylen och drar fram dem inuti de gamla i betong. Det betyder avsevärt mycket mindre jobb och att man bara behöver gräva upp marken på de punkter där röret gör en krök.
Jorma Seimilä jobbar just nu på en förnyelseplanering av de nya vattenledningarna i hela Eskilstuna, och konstaterar med viss glädje att man har förbättrat förnyelsetakten avsevärt om man jämför med nivån för bara sju år sedan. Men förnyelsetakten är inte riktigt på en acceptabel nivå ändå.
— Just nu ligger vi på en förnyelsetakt på 400 år. Det vill säga att det i nuvarande takt tar 400 år för oss att byta ut alla ledningarna. Det är naturligtvis inte rimligt, men så ligger det faktiskt till just nu.
På frågan vilken nivå man bör ligga så lyder svaret 100 år.
Eskilstuna är inte ensamma om eftersatt vatten- och avloppsledningar. En snabb sidoblick visar att i stort sett hela landet brottas med samma problem.
Just nu lägger ändå Eskilstuna energi och miljö cirka 50 miljoner på reinvesteringar varje år. Det skulle behöva vara ett högre belopp.
— Men någon måste betala kalaset också, och det blir förstås kunderna. Fast allt hänger inte enbart på ekonomiska faktorer heller. Det är mycket som måste fungera för att kugghjulen i det bildliga maskineriet ska klicka i. Det är egen personal som ska ha tid, och det ska i sin tur samordnas med en och annan insats av en entreprenör, och ska det levereras nya ledningar.
Planer i vilken takt gamla ledningar ska tas ut bruk och ersättas av nya finns för nästan hundra år framåt, och konkreta planer finns för de närmaste sju åren.
Allra senast har Eskilstuna energi och miljö tagit nya vattenledningen till Torshälla i drift. En ledning som man valt att sänka ned i Eskilstunaån, och som ska stå pall för trycket i minst några hundra år.
Planerna för denna nya vattenledning har tagit nästan ett år i anspråk och hade kunnat genomföras tidigare. Men av hänsyn till fågellivet i bland annat Ekeby våtmark valde man att invänta hösten.
Tillbaka till torra land och Vilsta igen pekar Petter Ericsson på att man direkt efter bytet av huvudvattenledningen i Vilsta behöver byta avloppsledningar längs Gillbergaleden. Men inte heller detta ska märkas av kunderna i Mesta eller Borsökna.
— De enda som drabbas blir väl bilisterna när vi måste stänga av körfälten på Gillbergaleden.
Längre fram i tiden påverkas biltrafiken på Kyrkogatan när en ny vattenledning mellan Fors kyrkpark och Smedjegatan ska installeras.
— Men vi hoppas att skolan får klara av skolavslutningen först, så det blir nog inte förrän i juni.
Förhoppningen är att S:t Eskils gymnasium får chansen att fira skolavslutningen först, så lite senare i juni, säger den preliminära tidsplanen.
Redan nu i höst har en ny vattenledning till Torshälla lagts ut i Eskilstunaån.
– Det är billigare och bättre än lägga en ledning på land även om den krävt att vi sänker ned den med betongvikter.
– Det ska hålla i minst några hundra år.