Gör tågresandet till ett billigt nöje

Tågtrafiken i Mälardalen borde kunna bli 30 procent billigare.
Det anser man inom Föreningen TIM-pendlare.

Övrigt2013-11-08 08:30

Föreningen har tagit fram en 30-sidor lång rapport där man genomlyst dagens tågtrafik i Mälardalen och pekar på en rad punkter som måste kunna förbättras. Och ändå viker man inte en tum på just denna punkt som föreslår att biljettpriset sänks med 30 procent.

— Hur denna prissänkning sedan ska se ut är en fråga vi gärna diskuterar, säger Evert Andersson, styrelseledamot i Föreningen TIM-pendlare. Vi tycker definitivt att alla med månadskort ska åka billigare, och även att priset sänks för alla som köper en enkel, eller en tur och retur, vid de tidpunkter då det inte är rusningstrafik.

Vad man från föreningens sida gjort är att titta på dagens tågtrafik i Mälardalen och jämfört den med den trafik som erbjuds i Skåne.

Fakta talar för sig själv; Här kostar ett månadskort lite drygt 1 100 kronor, och då ingår även anslutande busstrafik om man behöver ta en sådan för att ta sig till jobbet. Om du pendlar mellan exempelvis Malmö och tvingas åka över länsgränserna mot Halland eller Småland för att ta dig hem så kostar månadskortet upp mot 1 800 kronor.

— Här i Mälardalen kostar ett månadskort cirka 2 800 och då får du ändå lägga till 500 kronor per månad om du behöver åka vidare med exempelvis buss eller tunnelbana i Stockholm. Detta sagt med reservation för att priset kan ha gått upp ytterligare sedan vi hämtade hem dem.

Hur man än vrider och vänder på kostnaderna så anser föreningens medlemmar att de strider mot både förnuft och mot de planer man drog upp när man byggde både Svealandsbanan och Mälarbanan.

— För en höginkomsttagare är kanske inte en kostnad på mellan 3- och 4 000 kronor något att bråka om. Men för en låginkomsttagare är det en betydande del av lönen som går till enbart resande.

Föreningen är dessutom starkt kritiska mot att SJ fortfarande inte riktigt verkar ta alla förseningar, eller antalet inställda avgångar, på tillräckligt stort allvar. Var och en av dem borde betraktas som något som långsamt men säkert mal ned förtroendet.

Just nu är föreningens medlemmar ute och försöker möta de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Man har redan mött Örebro län och mött en positiv respons.

— Det här hänger ju samman med vad man har för partitillhörighet, säger Evert Andersson. I Uppland var man direkt negativa till våra förslag, men det hänger ihop med att den borgerliga alliansen, som är i majoritet där, vill se att kollektivtrafiken är kommersiell. Från rödgrönt håll resonerar man utifrån aspekten samhällsansvar.

Återstår att se vad man får för respons från Sörmland, där ett möte äger rum nästa vecka 18 november och från Östergötland och Stockholm.

Vi får en chans att få svar på frågan om missnöjet med SJ är kompakt av Jan Kyrk, som är SJ:s regionansvarige för tågtrafiken i östra och norra Sverige.

— Jag tycker tvärtom att vi upplever en renässans som snubblande nära tagit oss själva på sängen, säger han.

Hade man känt till vad man vet i dag för 20 år sedan hade man kanske satsat på att bygga dubbelspår längs hela Svealandsbanan från början I stället för att man nu steg för steg bygger långa mötessträckor.

Somlig av den kritik som nämns i TIM-pendlarnas rapport är berättigad, anser regionchefen. Dock inte prissättningen.

— Den skattereducering som politikerna bestämt i Skåne finns inte i Mälardalen.

Svårare än så är det inte.

När det gäller punktligheten så blir den långsamt bättre, hävdar Jan Kyrk.

— Men både passagerare och vi på SJ har synpunkter på att Trafikverket bara mäter punktligheten på de tåg som går. Det är ingen tröst för de som står på perrongerna och väntar på ett inställt tåg. Vårt mål är förstås att alla tåg ska gå. Och i tid.

När når man det målet?

— Vi vet inte i dag hur lång tid det tar att bygga i kapp underhållsbehovet. Det finns sträckor där inget gjorts sedan 1930-talet och de är förstås fullständigt utslitna i dag.

Vad gäller bekvämligheten så tror Jan Kyrk att framtidens tåg kommer bli längre, men reserverar sig för att längden inte kan bli längre än att tågen får plats på perrongerna. Då måste även dessa byggas om.

Till sist; Vad hoppas du på för slags vinter?

— Jag gillar snö, och jag hoppas på mycket snö så vi kan pröva de åtgärder som vi satt in för vintertrafiken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om