"Jag är din granne" heter Irene Westholms utställning där flera videoverk varvas med måleri och tryck. Här får tittaren kika in i olika lägenheter, där mer eller minde obehagliga och konstiga scener utspelar sig.
Idén är sprungen ur en tid när Irene Westholm bodde i miljonprogramsområdet Frölunda i Göteborg.
‒Det var ett elvavåningshus och jag kände mig alienerad, trots att alla människor som jag hade nära inpå mig.
Irene Westholm har byggt en modell av elvavångingshuset i wellpapp, som hon sedan använt till sina videoverk. I de olika lägenheterna ser man hur livet levs, vardagliga sysslor varvas med mer absurda skeenden, inspirerade av sådant som Irene Westholm har läst om. I en film ser man huset på avstånd och i en annan kommer man in i en lägenhet i taget. Scenerna, som spelas av konststuderande, bekanta eller anhöriga till Irene Westholm, har filmats mot en greenscreen. Sedan har hon klippt in filmerna i wellpappslägenheterna. Resultatet är fängslande, kul och tankeväckande. Det här är videoverk som är svåra att sluta titta på.
Irene Westholm visar även måleri, grafik och teckningar i storformat på bomullsduk.
I en annan del av Ebelingmuseet visar Stellan Wiberg utställningen "Improvisationer och konstruktioner", huvudsakligen verk i blandteknik, akryl och blyertsteckning på papper, men även några skulpturer.
‒Inget är egentligen föreställande, men man kan aldrig veta! När jag ställde ut senast i Göteborg fick jag veta att jag hade målat segelbåtar, säger Stellan Wiberg som har varit verksam som konstnär i 60 år.
‒Jag försöker ändå vara nybörjare varje dag, säger han.
Fortfarande går han till sin ateljé sju dagar i veckan. Det har han gjort i hela sitt vuxna liv, trots att han också har haft ett "vanligt" jobb.
‒Det ena har jag gjort för att jag måste och det andra för att jag har varit tvungen, säger Stellan Wiberg som fyller 80 år under utställningsperioden.
‒Utställningen är en del av mitt födelsedagsfirande, säger han.