– Många har en övertro på sin egen snabbhet. En gräsbrand kan spridas blixtsnabbt, och då kan situationen snabbt gå överstyr trots att man har både vattenslang och kratta till hands, säger Patrik Mannsbart, brandmästare i Katrineholm.
Vem är den "typiske eldaren" som ni möter vid utryckningen?
– Oftast är det äldre män. De "skulle bara elda den här rishögen", och har trott att de har koll på läget. Men vi har även ryckt ut till en kvinna som sprungit sig flåsig med krattan utan att hinna med, berättar han.
Hans bild stöds av Thomas Ydrenius, funktionschef på Sörmlandskustens räddningstjänst i Nyköping:
– Spontant kan jag säga att den vi möter på plats oftast är en äldre man. Någon som kanske "alltid brukar elda på våren". Oftast är de rejält ångerfulla, säger han.
Det finns flera orsaker till att det kan gå snett.
– Det kan vara att man eldar på eftermiddagen i stället för tidigt på morgonen, då gräset är vått. Gnistor kan hoppa längre än man tror i torrt fjolårsgräs. Många har också bristande kunskap om hur en brand sprids i terräng, säger Thomas Ydrenius.
Andra orsaker kan vara vindar som vänder, att man eldar för nära sitt hus eller att vattenslangen är för kort.
– Innan man eldar bör man ha klart för sig hur man hanterar en situation där elden sprider sig. Klarar jag det? Kan jag hantera konsekvenserna? Har man inte tydliga svar på det, är det bättre att köra sitt trädgårdsavfall till återvinningen, anser Thomas Ydrenius.
A och O är att ha koll på vad som är tillåtet på platsen där man bor. Ett eldningsförbud kan utfärdas från en dag till en annan, utifrån väderlek och prognos framåt. I vissa områden, till exempel med tät bebyggelse, får man kanske inte elda över huvud taget. Och om man får elda, ska man veta vad som får eldas och hur det görs på säkert sätt.
– Det handlar ju om allt från grannsämja till att ha sitt hus och hem kvar efteråt, säger Thomas Ydrenius.
Räddningstjänsten rycker självklart ut och släcker när någon har larmat. På plats delar brandmännen gärna med sig av sina kunskaper i brandsäkerhet.
Hur reagerar de som orsakat gräsbranden när räddningstjänsten anländer?
– Oftast är de tacksamma och lyssnar på oss. Men det händer att somliga inte förstår att bevakningsansvaret, som följer efteråt, vilar på den enskilde. Att sitta och titta på sin gräsplätt en hel natt, för att säkerställa att elden inte blossar upp igen, kan kanske kännas surt, säger brandmästare Patrik Mannsbart.