-Hela mitt livsvärde faller liksom, säger 28-åriga Elisabet Dimitros, flitigt rökande på ett kafé i Aten.
-Jag började renovera mina morföräldrars hus för att bo där. Två år senare står jag på punkt noll. Jag vill ut. Jag är deprimerad. Jag har gett så mycket energi för att rädda världen och ta hand om hemlösa djur. Nu kan jag inte göra någonting - och det skär i mig.
Hennes dubbla utbildningar hjälper föga. För en matematiker som sadlat om till havsbiologi och vill jobba med stora havsdäggdjur finns inte direkt mängder av möjligheter i ett Grekland med 27 procents arbetslöshet.
De erbjudanden hon fått har mest handlat om dörr-till-dörr-försäljning.
-Men jag är inte 18 längre. Jag har gjort sådana jobb. Jag har två utbildningar och är ute efter något mer.
Lösningen nu blir ett jobb som volontär i Nederländerna. Kost och logi och ett steg ut till förhoppningsvis något som kan bli bättre.
Ekonomen Akis Skianis är ett år äldre och hoppas fortfarande kunna stanna kvar i hemlandet.
-Jag fortsätter söka jobb. Jag har säkert skickat ut mitt CV 100 gånger redan.
Just nu jobbar han visserligen, men det är bara på "låtsas". Akis har fått en plats på ett företag via ett projekt där arbetsförmedlingen betalar lönen i fem månader. Han stortrivs - men vet vad som gäller.
-Chefen frågade vad jag ska göra i juni när tiden går ut. "Jag hoppas ju få stanna", svarade jag, men han bara skrattade. "Det har jag inte råd med. Du får gå hem och så plockar jag en ny", berättar Akis.
Grekland har gått igenom ett stålbad sedan landets ekonomi avslöjades som ytterst ihålig för fem år sedan. Krispaketen har följt på varandra och arbetslösheten har slagit i taket, till i dag närmast hisnande 27,5 procent.
Hos arbetsförmedlingen tycker ändå cheferna Panagis Karellas och Dimitris Bougiakis att de har lyckats trycka på bromsen och försöka få in backen.
-Vad som skett är att vi gått från att ersätta de arbetslösa till att stödja själva jobben. Det är vårt stora paradigmskifte. Om vi inte skulle ha gjort det här skulle vi ha haft en arbetslöshet långt över 30 procent, hävdar vicedirektören Karellas.
De höga arbetslöshetssiffrorna i EU har fått allt fler, framför allt på vänstersidan, att tala om behovet av att överge hårda åtstramningskrav till förmån för stora statliga satsningar, även om det innebär ökade underskott och skulder.
I Grekland har krisen lyft vänsteralliansen Syriza till över 20 procent i opinionsmätningarna. Parlamentsledamoten Dimitris Stratoulis ser EU-valet som en startraket.
-Det kommer att bli förödande för regeringen. Efter valet är deras dagar räknade, lovar Stratoulis.
Hans ekonomiska medicin är klassiskt röd: nationalisera de utlösta storbankerna, decentralisera den politiska makten och förstatliga stora energi- och telekombolag. Och så en rejäl nedskrivning av alla lån, inte minst de enkla hushållens bolån.
-Det gjordes redan i antiken. Det bidrog till att göra Aten till en ekonomisk supermakt en gång i tiden, säger Stratoulis.
Syrizas ledare Alexis Tsipras har blivit frontfigur för hela den samlade EU-vänstern och partiet hoppas på en dominoeffekt där land efter land tar strid med den politik "som bara gynnar de rika länderna i norr, eller egentligen bara de rika hos de rika", som Stratoulis säger.
Och han får medhåll av arbetslöse ekonomen Akis.
-EU känns mindre och mindre som en europeisk union - mer och mer som Angela Merkels välde.
Wiktor Nummelin/TT.