Många får inte prata med andra än personalen och kan därför inte dela rum med andra häktade.
– Andra har inga restriktioner men då måste de passa ihop, både säkerhetsmässigt och mänskligt, säger kriminalinspektör Niklas Jonsson.
I tre veckor har det varit 36 personer på häktet trots att det bara finns 34 platser.
– Ingen är väl direkt motståndare till att dela rum. Det finns också de som är glada, det kan bli lite tråkigt att sitta inlåst ensam. Men det blir trångt, rummen är byggda för en person, säger Niklas Jonsson.
Situationen är likadan i hela landet. Kriminalvården pekar i en färsk utredning på säkerhetsrisker när platserna inte räcker till. Det ökar risken för allvarliga incidenter och sätter press på medarbetarna.
Kriminalvården förutser en ökning av klienter från löst sammansatta nätverk med unga män som systematiskt begår bland annat grova våldsbrott och narkotikabrott.
"Många av dessa ungdomar lever i utanförskap, har en bristande utbildning, bär på ett stort myndighetsförakt och visar inte respekt för medintagna", lyder analysen.
Nationellt ökade medelantalet häktade med 13 procent år 2018 jämfört med året innan. Det förklaras delvis med straffskärpningen av vapenbrott som inneburit att fler häktas.