De ekonomiska bekymren blev visserligen omfattande efter översvämningarna. Av de 55 hektaren odlingsbar jord var över en tredjedel, 20 hektar, potatisodling. Familjen hade inga djur.
– Omkring 400 000 kilo potatis skulle vi ha kunnat skörda det året. Nu ruttnade allt, säger Folke Hertzell.
– Det var en hård motgång, men i efterhand så öppnade förändringen för möjligheter, lärdomar och erfarenheter som vi inte annars skulle upplevt.
Jordbruket i Bränne i Jäder – som Folke Hertzell tagit över efter sin far – såldes och drygt 40 år fyllda började han jobba hos sin yngre bror Tage som hade arkitektfirma i Stockholm.
– Där fick jag nya uppgifter i en helt ny arbetsmiljö.
Fattig bondpojke
Folke Hertzell kom till Jäder från Östergötland som 9-åring och har gått sex år i folkskola.
Redan som 13-åring började han jobba på familjegården, vilket innebar 65 timmars arbetsvecka. Fadern var gammalmodig. Det var arbete som gällde. Folke skulle gärna ha idrottat, men jobbade när andra ungdomar åkte till fotbollsträningarna i Jäder. Hans stora engagemang blev i stället i SLU, Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund.
– Vi hade möten, studiecirklar, teatrar och mycket annat i Jädersgården, minns han. Det var roligt.
En medalj från Bygdegårdarnas riksförbund – som han mottog i värmländska Sunne – vittnar om att Folke Hertzell arbetat hårt även som föreningsmänniska.
Firade 65-årig bröllopsdag
I Jäder träffade han också sin livskamrat Ulla – som är född och uppvuxen i bygden. Paret firade sin 65-åriga bröllopsdag 19 maj i år.
– Ulla har betytt något ofattbart för mig genom åren, säger han. Det är en fantastisk gåva att få leva i ett äktenskap där man är älskare och arbetskamrat till samma kvinna.
– Jag tycker vi haft ett mycket händelserikt liv. Visst har det varit många stora bekymmer genom åren, inte minst ekonomiskt, men också mycket glädje och jag tycker vi fått ut så mycket som man kan begära av ett liv.
Fick fyra söner
Som barn drömde Folke Hertzell om att lära sig mycket om hur samhället fungerade utanför Sverige.
Drömmarna slog in skulle man kunna säga, genom översvämningen 1960 och genom de fyra sönerna.
– Du pratade alltid med pojkarna om dina drömmar när de växte upp, förde dem vidare, fyller hustrun Ulla i.
Lugnt liv på ålderns höst
Nu lever paret ett lugnt och tillbakadraget liv. Krämporna har börjat smyga sig på. Men de är fortfarande bilburna och inte isolerade och den stora tomten sköter de på egen hand, med vana men åldrande händer.
Läs mer om Folkes söner och hans ovanliga villa i tisdagens papperstidning