Som mest har han haft 130 cyklar i sin samling – en salig blandning av modeller.
– Bland annat har jag en rickshaw, en cykeltaxi. Den ställdes ut på Faktorimuseet. Och många av mina cyklar forslades för ett antal år sedan med hel flyttbuss till en utställning på Teknikens Hus i Umeå.
I dag har Göran Hartzell omkring 100 cyklar kvar, fördelade i tre termogarage på Uttermarksgatan.
Den han mest använder för eget bruk är en extra vass mountainbike.
Många semestrar på cykeln
13 Vätternrundor, varav den bästa strax under tio timmar, har Göran Hartzell också avverkat. Och ett imponerande antal semesterresor på cykel. Se listan nedan!
– Den längsta resan var i Italien 1988 då vi cyklade 200 mil på fyra veckor. Och pilgrimscyklingen i Spanien är ett annat starkt minne när vi trampade uppför Pico de Veleta, ett berg på 3 400 meters höjd.
Turkiets fantastiska stenlandskap har också gjort starkt intryck på Göran Hartzell.
Cyklar du ensam?
– Nej, min sambo har varit med många gånger och ibland cyklar jag med andra entusiaster. Vi har ett par i Stockholm respektive i Göteborg och på Öland som vi ofta strålar samman med när vi ger oss ut.
Varför så stort cykelintresse?
– Det började när jag fick min tjänst som personalchef på dåvarande Landstingstvätten. Att åka bil till jobbet var ingenting för mig. Det gick ju att cykla. Och när det började regna kunde man ta på sig regnställ, när det blev vinter kunde man skaffa en lungplus – en munburen fukt- och värmeväxlare – som såg till att man inte drog i sig så mycket kall luft . . .
De fem åren efter examen från Socialhögskolan i Örebro 1973 och anställningen på Landstingstvätten 1978, arbetade Göran Hartzell på ett ambulerande socialkontor i Torshälla, Ärla, Stora Sundby och Husby-Rekarne.
– Vi fanns helt enkelt till så människor kunde söka upp oss för att få stöttning. Jobbet som socialarbetare passade mig.
Tillbaka till tvätten
1974–1976 pendlade Göran Hartzell till Nyköpings lasarett för ett jobb som personalassistent. Sedan hamnade han på landstingsförvaltningen i Örebro innan landstingskansliet hörde av sig för att de behövde en personalchef till Landstingstvätten.
– Jag trivdes mycket bra på tvätten, med alla arbetskamrater. Lennart Hellström var chef på den tiden.
Göran Hartzell minns ett mycket märkligt uppdrag han tog på sig tillsammans med en kollega. Som han inte tror upprepats.
– Vi skulle räkna alla textilier – precis alla skjortor, kalsonger, sänglinnen, handdukar och så vidare – på både Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. För att se hur mycket vi egentligen tvättade.
Hur lång tid tog det?
– Säkert flera månader om jag minns rätt.
Det märks tydligt att Göran Hartzell är besviken på hur han och många andra i personalen behandlades när Berendsen Textilservice tog över Landstingstvätten för ett antal år sedan.
– Efter 28 år fick jag gå.
Hur känns det att fylla 65?
– Vet inte hur det blir att leva på pension, om den räcker till det man vill göra. Men man får finna sig i det. Något stort firande blir det hur som helst inte.
Fler cykelresor?
– Eventuellt Turkiet i höst igen. Men jag har nyligen gjort en stor bukoperation som jag måste bli frisk från först.