Lite lätt förenklat kan man säga att Eskilstunas plan för att motverka radikalisering går ut på att fortsätta göra som man alltid har gjort.
Det vill säga: Kommunen ska satsa på att utveckla sina kärnverksamheter.
Tanken är att fungerande välfärd som når alla motverkar radikalisering och rekrytering till nynazistiska, jihadistiska eller vänsterextrema kretsar.
"Eskilstuna kommuns primära ansvar är att arbeta med det kommunala kärnuppdraget och på så sätt främja demokrati och förebygga att individer radikaliseras" står det i beslutet som antogs av kommunstyrelsen på tisdagen.
Huvudansvaret för att upptäcka pågående radikalisering läggs hos kommunens socialtjänst, som får i uppdrag att aktivt leta efter tecken på pågående radikalisering inom alla kommunens verksamheter.
Samtidigt ska lärare, fritidspersonal och andra kommunanställda som möter ungdomar i sin vardag utbildas så att de lär sig känna igen tecken på pågående radikalisering.
Socialförvaltningen får en kontaktperson dit övriga förvaltningar kan rapportera in sådana fall.
‒Socialtjänsten arbetar redan idag med ännu mer utsatta individer så jag tror det är klokt att placera den tjänsten där, säger Mehmed Hasanbegovic som är förvaltningschef på socialen i Eskilstuna.
Kommunens uppdrag är att arbeta förebyggande och skaffa sig en bättre översikt. Eventuella brott eller brottsförberedelser som upptäcks ska rapporteras till polisen via den särskilda kontaktpersonen.
Planen klubbades igenom av en enig politisk S-M-C-majoritet i kommunstyrelsen. Liberalerna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet.
Liberalerna ansåg att det saknades konkreta åtgärder i planen.
‒Liberalerna motionerade 2012 om att Eskilstuna borde ha en plan emot våldsbejakande extremism. Den plan som nu föreslås beskriver arbetssätt och ansvarsfördelning men saknar konkreta åtgärder och även konkreta mål för arbetet utöver att Eskilstuna ska vara fritt från extremistiska miljöer, säger Niklas Frykman (L) i den reservation som lämnades vid mötet.
Partiet yrkade på återremiss och en ny plan.
Sverigedemokraterna hade liknande invändningar. De kräver att planen kompletteras med noggrannare kontroll av alla föreningar som mottar kommunala bidrag och som får hyra lokaler av kommunen.
Man vill också att kommunens högsta ledning ska kräva mer information från polisen än vad man får idag.
‒För att kunna avgöra om planen har effekt ska kommunen med jämna mellanrum inhämta bedömningar från polisen och redovisa för kommunstyrelsen. Bedömningarna ska vara övergripande för att inte riskera att polisens underrättelsearbete röjs. Exempelvis ifall den våldsbejakande extremismen har ökat eller minskat och i så fall vilken eller vilka kategorier som har förändrats, säger partiets gruppledare Kim Fredriksson.
Partiet vill också se en tydligare inriktning mot hemvändare från kriget i Syrien.
Kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) bemöter oppositionspartiernas kritik så här:
‒Kommunen följer staten och expertisens rekommendationer och har försökt få in alla partiers synpunkter. Det viktiga är organisationen nu får detta att jobba efter. Vi kan fortsätta att förbättra löpande.