I december 2014 sköts en man i benet utanför akutmottagningen i Eskilstuna. Kulorna träffade inte bara mannen utan även i sjukhusets fasad. Knappt två år senare, hösten 2016 eskalerade skjutningarna i Eskilstuna. En man mördades med flera skott i huvudet i Årby och flera våldsbrott följde. De skottskadade männen hamnade på Mälarsjukhuset i Eskilstuna där de fick vård av samma kvalitet som resten av sjukhusets patienter. Men på vårdavdelningarna märktes plötsligt ett behov av att hantera de hotfulla situationer som uppstod kring patienterna.
– Det är vanligt förekommande i den här typen av våldsbrott att det drar med sig en besöksskara som är svår att hantera och därav har vi en samverkansplan med polisen, säger Lars-Gunnar Svensson, säkerhetsansvarig på Mälarsjukhuset.
Handlingsplanen togs fram tillsammans med polismyndigheten och gäller för hela landstinget Sörmland.
– Men vi sticker inte under stolen med att det är Mälarsjukhuset som är värst drabbat, säger Lars-Gunnar Svensson.
Planen kan ses som en kommunikationsplan mellan sjukhuset och polisen. Syftet med planen är att alla patienter som kommer in ska få den vård de behöver i lugn och ro. Och att personalen på sjukhuset ska känna sig säkra när de arbetar och veta hur de ska agera i situationer som kan bli hotfulla.
Förra året fördes en man till Mälarsjukhuset efter att ha blivit misshandlad i Eskilstuna. Både de ungdomar som sympatiserade med den misshandlade och de som var på motsatt sida sökte sig till akuten på Mälarsjukhuset där de fortsatte konflikten. Polis kallades till platsen för att lugna ner den hetsiga situationen.
I handlingsplanen finns rutiner för hur personalen ska agera i händelser som exemplet ovan, eller när det finns risk för att en liknande eller hotfull situation uppstår. Enligt Lars-Gunnar Svensson har det hänt ett 20-tal gånger sedan 2014.
– Vi har tidigt vidtagit åtgärder för att slippa få hot och våld inpå oss och skapat system där vi håller risksituationen på ett avstånd från vården, säger Lars-Gunnar Svensson.
En sådan åtgärd är att placera antagonister som är skadade skilda från varandra. En annan är att införa besöksrestriktioner mot de patienter som utsatts för våld.
I augusti i år när två män vårdades på sjukhuset, en efter en skottskada och en annan efter en knivskärning, stängdes hela ortopedavdelningen och intensivvårdsavdelningen för besök för samtliga patienter. Men det är ingenting som ingår i rutinerna. Att det överhuvudtaget skedde är något som Lars-Gunnar Svensson kallar för ett missförstånd.
– En patient är en patient och ska få kunna ta emot besök, säger Lars-Gunnar Svensson.
Han har försökt ta reda på i vad som föranledde besöksförbudet utan att lyckas. En teori är att kommunikationen mellan läkare och ordningspersonal brast när de skulle kommunicera vilka besöksrestriktioner som gällde för de patienter som utsatts för våld och som vårdades på avdelningen.
Birgitta Barkne Nilsson är verksamhetschef på akutmottagningen på Mälarsjukhuset som är första instans när någon som skadats kommer in för att få vård. Det är avdelningen som haft längst erfarenhet av att hantera situationerna.
– Jag upplever att personalen vet hur de ska hantera det här och uppträder väldigt professionellt, säger hon.
Oroligheterna i Eskilstuna hösten 2016 ledde till att flera personer som utsatts för våldsbrott vårdades på Mälarsjukhusets olika avdelningar och polisen bedömde att de behövde befinna sig på sjukhuset. Då spred sig, enligt Birgitta Barkne Nilssons uppfattning, en oro om hur sjukhuset skulle hantera situationen. Vilket var en av anledningarna till att handlingsplanen togs fram.
– Det handlade om skjutningar och att man var ute efter att skada varandra i samhället, säger hon.
Vad tänker du om att ni behöver ha en handlingsplan för hur ni hanterar hotfulla situationer på sjukhuset?
– Om samhället förändras och vi behöver förändra vår riskmedvetenhet och göra nya rutiner och handlingsplaner så får vi göra det. Det är ju bara för oss att acceptera den verklighet som finns idag, säger Birgitta Barkne Nilsson.