I dag firar Finland 100 år som självständigt land och det uppmärksammas med pompa och ståt bland annat på Gripsholmsskolan i Mariefred där eleverna bland annat skapat en utställning med självständighetsdagen som tema.
Friskolan, som präglas av finska influenser öppnade sin verksamhet 2009 med 40 elever och har i dag vuxit till att omfatta förskola och nära 500 elever från förskoleklass till årskurs nio.
Enligt Skolverkets statistik för våren 2017 saknade nära 26 procent av eleverna som slutade årskurs nio i landet fullständiga betyg. 17, 5 procent av eleverna saknade behörighet att söka till gymnasieskolan.
På Gripsholmsskolan gick alla elever i årskurs nio ut med godkänt i alla ämnen i våras, något som utmärker skolan. Nina Lidfors, skolans finlandssvenska rektor och grundare är stolt, men ödmjuk.
– Det är ett uttalat mål. Men det kan komma en dag när vi inte når det, men då kommer vi kunna känna att vi gjort allt.
Nina Lidfors beskriver skolan som en helt vanlig skola som följer den svenska läroplanen. Det är ett hårt arbete i vardagen som ger resultat, menar hon och pekar på några faktorer med grund i den finska pedagogiken, som förklarar vad det hårda arbetet innebär i praktiken.
– Ett tydligt ledarskap i klassen, tidig kartläggning av elevernas behov, tydliga men kärleksfulla vuxna som vågar ställa krav och som följer upp noggrant. Och så lite finsk sisu på det, vi ger inte upp och vill visa att man ska göra sitt bästa hela tiden.
Nina Lidfors framhåller speciellt en sak som grunden till ett bra klimat i skolan: en bra balans mellan kärlek och gränser.
– Därmed inte sagt att det inte är något som präglar den svenska pedagogiken. Men den här balansen är en hederssak i Finland.
Den finska skolan, där eleverna presterar i topp enligt de återkommande Pisamätningarna är något som ofta uppmärksammas. En del av förklaringen, tror Nina Lidfors, är den tunga finska lärarutbildningen och yrkesstoltheten. Men hon tror också att det finns några saker som utmärker det svenska skolklimatet, som det finska utbildningssystemet kan lära sig av.
– Det finns en öppenhet och en frimodighet som eleverna har och ett jämlikhetstänk som hunnit längre här. Vi har nog absolut saker att lära av varandra, jag har till exempel lärt mig att det går bra att ta lite lättare på saker, säger Nina Lidfors.
Samtidigt tror hon att det svenska systemet skulle må bra av mer tillit till lärarna och skolpersonal från politiskt håll, något som också utmärker det finska systemet. Hon får medhåll av Christel Fors, en av skolans 20 finlandssvenska lärare. Hon har en bakgrund som lärare på Åland, och märker bland sina svenska elever att de har lättare att uttrycka sina åsikter och delta i diskussioner.
– Den förmågan är väldigt positiv här. I övrigt tror jag egentligen vi är ganska lika och jobbar på samma sätt. Här på skolan försöker vi blanda det bästa från både Finland och Sverige.
Det är en blandning som nioåriga Elsa Elovsson, elev på skolan trivs väldigt bra med.
– Det är för det mesta väldigt glatt här och roligt. Och bra lärare, säger hon.