Här är vanligaste argumentet för dödshjälp

– Vanligaste argumentet för dödshjälp är just att man vill bevara sin värdighet. Det säger Kjell Asplund, professor emeritus i medicin och ordförande i Statens medicinsk etiska råd.

Kjell Asplund, professor emeritus i medicin och ordförande i Statens medicinsk etiska råd.

Kjell Asplund, professor emeritus i medicin och ordförande i Statens medicinsk etiska råd.

Foto: Frisk/SvD/TT Pi

Övrigt2018-01-02 06:12

Rådet gav så sent som i november ut en rapport om dödshjälp. Den visar att bland befolkningen i Sverige finns ett brett stöd för dödshjälp, som i övriga västvärlden. Hittills är det bara Miljöpartiet som uttalat att man vill utreda eventuellt införande av dödshjälp.

Men Sveriges läkarförbund och det internationella läkarförbundet, World Medical Association, motsätter sig starkt alla former av dödshjälp. Andra organisationer som är kritiska till dödshjälp är bland annat organisationer för funktionsnedsatta och organisationer med religiös anknytning.

– De som är motståndare menar att döendet är en naturlig fas av livet, säger Kjell Asplund.

Bland vårdpersonal finns också en stor oro att den palliativa vården (vård i livets slutskede) kommer ges mindre resurser om dödshjälp införs.

I dag kan man avbryta livsuppehållande behandling när patienten inte längre har någon nytta av behandlingen och när behandlingen endast betyder ett förlängt lidande. En patient har också rätt att säga nej till livsuppehållande behandling om förmågan finns.

Vid dödshjälp får patienten läkemedel utskrivet. Studier visar att merparten som fått läkemedel avlider inom sex månader.

Begreppet dödshjälp ställer flera värderingsfrågor på sin spets.

– Och hittills har diskussionen om dödshjälp i Sverige varit en fråga för vården och framför allt läkarna, säger Kjell Asplund.

Monica Salomonsson levde med sin ALS-sjuke (en nervsjukdom som obönhörligen leder till att kroppens muskler slutar att fungera) make i flera års tid. Runes sista dagar var en kamp, men han var klar i huvudet till sista dagen, berättar hon.

Monica Salomonsson tycker frågan om dödshjälp är svår. Personligen anser hon att dödshjälp ska ges till den som lider svårt, men hon är rädd för att dödshjälp kan införas på grund av bristande resurser inom vården.

– Vi pratade om dödshjälp, men Rune ville leva, säger Monica Salomonsson.

Samtidigt tycker hon att det är "vansinnigt" att man ska behöva betala, närmare 100 000 kronor kostar det på en del kliniker utomlands, för att få hjälp att dö.

Här ges dödshjälp

Dödshjälp finns i ett antal delstater i USA och i Belgien, Luxemburg, Schweiz och Nederländerna. I flera andra länder diskuteras frågan, bland annat i Finland.

I de europeiska länderna finns inget krav om att man medicinskt sett ska ha en begränsad tid kvar att leva, däremot att man har ett outhärdligt lidande utan hopp om förbättring.

Medhjälp till självmord är inte brottsligt i Sverige, men läkare och annan vårdpersonal ska enligt patientsäkerhetslagen utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. En bedömning är då att om en läkare skriver ut läkemedel för assisterat döende skulle läkaren löpa risk att förlora sin legitimation.

Rättsfall saknas då detta inte prövats i domstol.

Enligt svensk lag är det dock straffbelagt att beröva en annan människa livet även om det sker av medkänsla och med personens samtycke.

(Källa: Statens medicinsk etiska råd)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!