Urban Sketchers i Eskilstuna har funnits i cirka sju år, och det här är det andra året i Jäder. Vanligtvis träffas de varje tisdag i Eskilstuna för att teckna av sin stad. De som har anmält sitt intresse får planerad mötesplats i ett mejl dagen innan, ibland kan det även vara ett särskilt tema för dagen. Teman som kan vara allt ifrån att deltagarna endast får använda tusch, till att bara få använda tre färger när de tecknar.
Grundarna av Urban Sketchers i Eskilstuna är Björn Fundberg och Sven Holmberg, och snart kommer de att åka tillsammans till Portugal för att träffa andra som tecknar.
– Vi startade Urban Sketchers för att vi ville göra något kreativt på luncherna. Vi blev också inspirerade av Danny Gregory som skrivit mycket om området. Syftet är att man går ut och ritar av en plats där man bor, eller om man är på resa. Sen lär man sig av varandra, säger Björn Fundberg.
Urban Sketchers håller med allt material under sommaren för att så många som möjligt ska kunna vara med. De har även besökt Kjulaskolan för att locka unga sommarlovare till pennan, och ett flertal dök upp och ville teckna. På söndagen runt kyrkan är åldrarna blandade. Erling Norberg från Nyfors, 76 år, är här för fjärde gången. Han tycker att konstnären Kelvin Sommers ord om att man inte blir riktigt duktig förrän efter 80 år, kan stämma.
– Ju äldre man blir, desto mer förenklar man saker. Så länge man försöker göra något riktigt bra, så blir det inte så bra. Det är när man struntar i det som det blir som bäst, tror Erling Norberg.
Han tycker också att det är ett bra tillfälle att träffa människor med samma intresse.
– Det är kul att se hur andra har löst samma uppgift, menar Erling Norberg.
Efter varje session samlas alla, visar upp vad de har tecknat och fikar tillsammans. Konstverken publiceras sedan på Urban Sketchers Facebooksida. Det är ingen officiell försäljning, men ibland händer det att någon vill köpa ett konstverk som de fastnat för.
Någon som också har letat sig hit är Ann-Katrin Westerlund. Oftast tecknar de med pennor, men idag har hon valt att fylla pappret med pastellfärger.
– Det är meditativt. Man försvinner in i sin egen bubbla när man tecknar. Det är en bra avkoppling, säger Ann-Katrin Westerlund.