Härad kämpar för bevarande – att starta friskola är plan B

Möjligheten att starta friskola är något som har diskuterats i bygden sedan nedläggningsförslaget blev känt.Om diskussionen blir verklighet får Strängnäs sin sjätte fristående grundskola, och kan hamna högst upp på Skolverkets topplista.

Tony Lööw.

Tony Lööw.

Foto:

Övrigt2017-11-10 06:12

Den 28 november går politikerna i barn- och utbildningsnämnden till beslut i skolstrukturfrågan. starta en friskola tar i regel minst två år från idé till skolstart, enligt Friskolornas riksförbund. Tillstånd från Skolinspektionen krävs och ansökan ska vara inlämnad senast den 31 januari året före skolstart. Om en friskola blir aktuell i Härad innebär det att den kan starta tidigast 2019.

‒Man får mycket hjälp från förbundet men man ska ändå veta att det är en lång process som kräver mycket jobb. Tror man att det är två meter att hoppa, så kan man räkna med att det är fyra som gäller, säger Torbjörn Jonsson som var ordförande för Floda friskola, som startade som en reaktion mot att Katrineholms kommun la ner F–6-skolan i bygden.

Året var 2008 och eleverna skulle bussas åt olika håll, något som en grupp föräldrar såg som en kortsiktig och dålig lösning. Floda friskola startade motsvarande årskurser på landsbygden, och några år senare kompletterades verksamheten med ett högstadium i centrala Katrineholm.

‒Något annat man måste tänka på är att alla som är med från början kan tappa intresset efter några år. Skolskjuts exempelvis är något som kommunerna kan vara jättehårda med att inte godkänna. I början gick det bra, många var irriterade på kommunen och skjutsade barnen. Men det är ju en ekonomisk fråga också. Efter några år kanske man inte är lika engagerad längre och väljer en annan skola som man får skolskjuts till, säger Torbjörn Jonsson.

2015 lades Floda friskola ner, såväl F–6-skolan som 7–9-verksamheten. De 130 eleverna utgjorde inte ett tillräckligt stort underlag för att driva skolan vidare, berättar Torbjörn Jonsson.

‒Men det finns otroligt många fördelar med friskolor. Ofta är det mindre skolor som klarar av att se alla elever. Och det är inte samma byråkrati utan besluten går snabbare, säger han.

Sörmländska elever i friskolor

Strängnäs: 38,5 %

Flen: 25 %

Nyköping: 19,8 %

Eskilstuna: 19,6 %

Rikssnitt: 14,6 %

Gnesta: 13,2 %

Vingåker: 8,6 %

Katrineholm: 8,4 %

Oxelösund: 4,8 %

Trosa: 1,2 %

Statistiken avser andel av samtliga grundskoleelever folkbokförda i kommunen som gick i fristående grundskoleenheter år 2016.

Källa: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!