Det var vid kommunstyrelsens sammanträde den 30 januari som den politiska majoriteten lade fram förslaget om en revidering av de lokala ordningsföreskrifterna. De föreslagna ändringarna gäller bland annat frågor kring fyrverkerier och alkoholförtäring i kommunens parker. Men också det kontroversiella tillägget att det ska krävas tillstånd för passiv pengainsamling som ett led i att stoppa tiggeriet. Förslaget skickades ut på remissrunda och svaren från de flesta remissinstanserna har nu lämnats in.
Bland motståndarna till förslaget om ett tillståndskrav hör Eskilstuna stadsmission. De hävdar att ett införande skulle innebära att samhället accepterar och legitimerar tiggeriet.
I sitt remissvar till kommunstyrelsen skriver de att redan utsatta EU-medborgare skulle bli ännu mer utsatta om förslaget blir verklighet.
‒De hierarkier som finns inom de här grupperna riskerar att förstärkas. Det är hela tiden någon som är beroende av någon annan och det finns en beroendesituation i hur pengarna fördelas, säger Tomas Lindroos, direktor på Eskilstuna stadsmission.
Ett avgiftsbelagt tillstånd skulle också kunna leda till att personer med ekonomiska medel och makt kan komma att utnyttja mindre resursstarka genom att låna ut pengar till ockerräntor.
Stadsmissionen lyfter också fram farhågor om att kvinnor i den utpekade gruppen skulle tvingas till, eller känna sig tvingade till, att sälja sex och därmed utsättas för övergrepp
‒Vi är bekymrade över att de regleringar som föreslås skulle öka kvinnornas utsatthet ännu mer, säger Tomas Lindroos.
Också polismyndigheten lyfter fram inslag i tillståndskravet som kan skapa problem, men också inslag som talar för.
‒Vi har varken tagit ställning för eller emot, utan belyst frågan ur olika aspekter, säger Sina Granath, jurist på rättsavdelningen vid Polismyndigheten region öst.
I sitt yttrande konstaterar polismyndigheten att det i ordningslagen finns saker som talar för att tiggeri ska vara tillståndspliktigt, men också att det vanligtvis inte bör krävas tillstånd. Om tiggeri ska regleras i den lokala ordningsstadgan måste det vara motiverat från ordningssynpunkt. Polismyndigheten tycker inte att Eskilstuna kommun redogjort för olägenheter och störningar som skulle motivera tillståndskravet, till exempel synpunkter från invånare.
Samtidigt ser polismyndigheten att det finns risk för att "föreningar eller juridiska personer kan söka tillstånd på flera platser för att därefter upplåta platserna mot betalning".
Ett annat möjligt problem är att polisens arbetsbelastning ökar, bland annat för att handlägga tillstånd.
Eskilstuna Innerstad tillhör de remissinstanser som är positiva till ett förtydligande kring de lokala ordningsföreskrifterna.
"Det är viktigt för våra medlemmar att frågan blir granskad ur flera perspektiv", skriver bolaget i sitt yttrande.
De politiska nämnder som har yttrat sig ställer sig bakom förslaget, och föreslår endast mindre justeringar.
Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande, säger att de inkomna synpunkterna inte påverkar majoritetens ställningstagande:
‒Angående polisens juridiska betänkligheter säger vi att vi inte heller vet om det är möjligt, men att vi vill få det prövat. Jag är inte förvånad över Stadsmissionens synpunkter, de ska till och med tycka som de gör.
‒Men vi kommer att driva igenom förslaget ändå. Däremot uppskattar vi och tar lärdom av synpunkterna. De kan öka våra möjligheter att få tillståndskravet godkänt.