IBLAND BLIR jag så trött på lagidrott.
Visst ska det gnällas och ifrågasättas när klubbar underpresterar eller tar konstiga beslut.
Som fotbollslaget Eskilstuna United till exempel.
Där har misstag på misstag både på spelar- och tränarsidan gjort att klubben nu får börja om i tvåan.
Vem hade kunnat tro det bara för något år sedan när det bara handlade om när föreningen skulle ta klivet upp i finrummet som stavas Allsvenskan?
Det sprack dock och är förstås tråkigt.
Sättet som United spelade sig ur ettan på ska självklart kritiseras. Hela säsongen är en jätteflopp – men skadan är skedd och nu får styrelsen samla ihop spillrorna och börja om.
De får göra det utan att hotas till livet. Vilket känns skönt. Damfotboll är fortfarande en fredad värld dit idioterna inte hittat än.
De finns däremot i överflöd på andra håll.
HÄROM VECKAN avgick Hammarby Fotbolls ordförande Staffan Thorsell.
Han gjorde det efter en rad hot.
Hur grova de var vet väl bara den förre chefredaktören på Expressen själv. Men jag är säker på att det inte var några småsaker. Eftersom jag känner Thorsell som en hårdhudad person så förstår jag att beslutet att kliva av grundades på att han helt enkelt inte vågade stanna längre.
Bedrövligt och ett hån mot all idrott.
NU ÄR som du vet Thorsell inte ensam.
Listan över spelare och ledare som sökts upp av så kallade supportrar kan göras hur lång som helst.
Ett exempel är Västerås Hockeys tränare Johan Tornberg som klev av i fjol.
Färskast i raden är Nyköpings Ulf Hall.
Han fick nog efter lagets förlust i söndags. Efter anonyma mejl och samtal riktade mot honom och hans familj gjorde han det enda rätta. Hall lämnade hockeylaget som spelar på samma nivå som Linden.
Skrämd av galningar.
ATT DE här grottmänniskorna på nytt jagar bort en idrottsprofil är hemskt.
Och visar att ringarna från Stockholmslagens så kallade fans sprider sig ut i landet till lägre nivåer.
I MIN VÄRLD handlar idrott om att ha kul.
Att våga gå på matcher. Att glädjas och sörja beroende på vad resultat blir.
Men att därifrån ta till våld, hot och trakasserier om laget man håller på torskar känns så främmande.
Tyvärr är det verklighet och jag förstår de föräldrar som aldrig vill ta med sina barn på en allsvensk fotbollsmatch till exempel.
Risken att stöta på kriminella galningar som gömmer sig i en klubbtröja och slår på allt som rör sig är alldeles för stor.