"Han var som en krutdurk, det var väntat att något skulle hända", säger grannarna till mannen i Ljungsbro som misstänks för dubbelmordet i fredags natt.
Några timmar tidigare trängde sig en påtänd man in hos mina föräldrar, 81 och 88 år gamla. Han hade en yxa i högsta hugg och påstod att han var jagad.
"Han var inte aggressiv, men helt skärrad, det gick inte att prata med honom", berättade mamma efteråt.
Inte hotfull, men hög som ett hus. Han släpade fram möbler och ställde framför dörrarna, barrikaderade sig i lägenheten. Yxan släppte han aldrig. Föräldrarna kunde inte göra annat än att se på när han sprang mellan fönstren och spanade efter inbillade förföljare.
"Efter ett tag fortsatte jag att steka pölsa, vad skulle jag göra?"
Det tog 40 minuter innan polisen kom. De körde honom en sväng till stationen. Sedan skjutsade de hem honom igen, till huset några hundra meter bort från mina föräldrar.
Nu hoppas de att hyresvärden skyndar sig att sätta säkerhetskedja på dörren. I fortsättningen vågar de inte öppna utan att först försäkra sig om vem som vill hälsa på.
Frågan är hur dagiset i samma hus ska agera. Stängsel med taggtråd runt gården?
Eller finns det bättre sätt att hantera krutdurkarna, missbrukarna, de som mår dåligt?