Uttalandet kom från en av middagsgästerna jag satt bredvid i lördags. Men jag kunde absolut inte hålla med. För att inte ha någon att dela upplevelserna med är förbaskat tråkigt. Jag har gjort det två gånger. Och inte träffade jag någon intressant person heller.
Nä, intressanta människor kan man lika gärna träffa på en busshållsplats. Det gjorde jag på väg till samma middagsfest.
Hon var i 60-årsåldern och hade mycket att berätta, nästan hela sitt liv hann vi med på 90 minuter långa resan. Det roligaste var det som hon startade konversationen med: "Det var inte kul att jobba hela dagen i dag, men jag fick ändå bada. Det har jag längtat efter."
Eftersom havsvattnet just nu håller mellan två och tre grader, tittar jag oförstående på henne och undrar om hon kanske bastade först. "Näedå", blev svaret. Jag snackar alltså med en tvättäkta vinterbadare och jag får också en lektion hur det hela ska gå till:
"Du ska inte blöta huvudet utan bara gå i och doppa kroppen. Jag simmar inte utan tar bara ett snabbt dopp och går sedan upp. Sedan ställer jag mig på handduken, för man ska inte bli kall om fötterna, och sträcker ut armarna, låter vinden blåsa på mig en liten stund. Det är jätteskönt, men stå inte för länge. Då blir du kall. Sen torkar jag mig och klär på mig. Och när man går från stranden börjar man svettas under jackan. Det är sant!" säger hon när jag tydligen gör en skeptisk min till påståendet.
Men efter en stunds diskussion, bland annat om hur ont det kan göra i benen när vattnet är riktigt kallt, så förstår jag att proceduren ska ske snabbt. Inte gå sakta i och hålla armarna om kroppen som man gör på sommaren när man tycker att det är kallt.
Och varför gör människan detta? Jo, för att hon tycker det är skönt och för att hon aldrig är förkyld. Alltså, jag är nästan aldrig förkyld (peppar, peppar) trots att jag inte vinterbadar, men hon sådde ett frö och jag blev så inspirerad att jag tänker prova. Kanske redan i morgon – om inte isen har lagt sig…
Att hon sedan håller på med ett forskningsprojekt på KTH som bland annat innebär att hon klipper hårstrån från en viss grupp av skärgårdsbor – ja det är en helt annan historia.