En imaginär skola byggs just nu upp på utbildningschef Tony Lööws kontor. Skolan har 350 elever med samma sammansättning som i verklighetens Strängnäs. Det är lika många flickor och pojkar, elever med svensk och utländsk bakgrund och elever från socioekonomiskt starka och svaga familjer. Skolan har en inkluderande lärmiljö för eleverna, en god arbetsmiljö för lärarna och en bra ledningsmiljö för rektorerna.
En 350 elever stor skola anses vara rimlig för 1,0 rektor att leda. Men hur mycket kostar det att bedriva en sådan standardskola? För att få svar på den centrala frågeställningen ska Tony Lööw räkna på vad som krävs i form av undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider och administration.
‒Det är en teoretisk modell som tjänar som utgångspunkt för politikerna när kostnader ska diskuteras, säger han.
Han syftar dels på diskussionerna som förs på kommunstyrelsenivå när den totala budgeten ska fördelas mellan de olika verksamheterna varje år, dels på den interna diskussionen i barn- och utbildningsnämnden.
‒Nu ser det inte ut som så att vi har skolor med 350 elever i vår kommun. Men man kan utgå från den här standardskolan när man diskuterar exempelvis vilket stöd en rektor på en skola med 40 eller 400 elever har behov av, säger han.
Ska beräkningen ses som ett underlag inför kommande beslut om kommunens skolorganisation?
‒Det är större än så. Det är ett underlag för hur hela skolsystemet ska se ut. Vi ställer höga krav på att våra rektorer ska leverera. Med den här prislappen blir det tydligt att se om vi som kommun har gett rektorerna förutsättningar att lyckas. Har vi inte gjort det så kan vi heller inte kräva ansvar.
I en så kallad nollbasbudgetering åskådliggörs hur mycket pengar som krävs för att uppnå en viss kvalitet, i stället för att de tilldelade pengarna styr vilket slags verksamhet som tillåts. Strängnäspartisten Håkan Bertilsson har länge efterfrågat en sådan beräkning inom barn- och utbildningsnämnden.
‒Det är jättebra att det görs, jag kan bara applådera. En sån siffra är ett bra underlag för hur vi ska bygga upp våra kommunala skolor, där kommer det att krävas en del svåra ställningstaganden. Vi måste ta beslut om hur vi ska göra med landsbygdsskolorna. Vi måste även fundera på om vi ska ha sju högstadier i kommunen, eller om det kanske räcker med ett i den östra och ett i den västra kommundelen, säger Håkan Bertilsson.