Att vi blir äldre ses ofta som något eftersträvansvärt, men det ställer också högre krav på bland annat vården. I takt med att fler blir äldre betyder det dessutom fler sjuka, ofta multisjuka. Och sjukvård kostar.
Från år 2009 till 2015 har kostnaden för hälso- och sjukvård ökat med drygt tusen kronor per invånare, mätt i fasta priser. Ökningen är kontinuerlig och i jämförelse med andra länder satsar Sverige relativt stor andel av de samlade resurserna på vården. Dock finns det indikatorer på att primärvården ges mindre resurser än andra länder i Europa.
Sverige är ett av länderna inom EU där invånarna kan förvänta sig flest antal år med god hälsa. Under de senaste decennierna har hälsan i befolkningen som helhet förbättrats rejält.
Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, ger ut flera rapporter under rubriken öppna jämförelser. Undersökningarna innebär att man kan jämföra landstingen och även mot hur det är i andra länder.
De flesta indikatorer som handlar om hälsa och resultat kopplat till medicinsk kvalitet visar på stadiga förbättringar och bra resultat i relation till andra länder.
Andel personer som anser att deras hälsotillstånd är bra eller mycket bra är högst hos invånare i Stockholms läns landsting. Sörmland hamnar i mitten 71. Invånarna i Gotland/Västernorrland/Örebro län/Värmland upplever sitt hälsotillstånd som sämst.
Högst förtroende för vården i sin helhet får Kalmar läns landsting, Sörmland hamnar på undre halvan och sämst förtroende får vården i Västernorrland.
Hjärtsjukvården är bra i Sörmland, liksom cancer- och diabetesvården. Läkemedelsbehandling sker oftast i hela landet i Sörmland. Psykiatrin får högst betyg i hela landet och då gäller det bland annat behandling av antipsykotiska läkemedel, elbehandling och symptomfrihet efter elbehandling.
Däremot hamnar strokevården, ortopedisk vård och vården vid livets slutskede i botten jämfört med övriga landet.
Slås samtliga indikatorer samman hamnar Sörmlands sjukvård i mitten.