Ideell läxhjälpare flaggar för stor språkbrist

Att lära sig ett nytt yrke är en utmaning i sig, har man inte språket med sig blir det ett än högre berg att bestiga.

Övrigt2017-03-16 19:15

Läxhjälpen för nyanlända hålls en gång i veckan i Studiefrämjandets lokaler. Varje gång är det mellan sju och åtta språktörstande som kommer, främst kvinnor med ursprung i Somalia.

Här har Greger Rantala med flera kollegor jobbat ideellt som läxhjälpare sedan hösten 2015. Greger har sett många elever komma och gå och märkt en oroväckande trend.

‒Många skickas på olika utbildningar, som till undersköterska, utan att kunna bra svenska. De är så entusiastiska i början och glada för att få lära sig ett nytt yrke men de har inte en chans att tillgoda göra sig allt i studieböckerna. Det blir ofta att de hoppar av för att de inte förstår eller hoppar över kapitel de inte förstår och frågar om hjälp med övningsuppgifter i stället och de kan vara väldigt avancerade, säger han.

Gymnasialyrkesutbildningarna kan alla skrivna i kommunen söka till från året man fyllt 20 och är således inga utbildningar reserverade enkom nyanlända.

Enligt kommunen krävs det svenska på grundläggande nivå för att kunna gå den reguljära omvårdnadsutbildningen, samma nivå som årskurs nio.

För den som går den längre omvårdnadsutbildningen i samband med SFI ingår svenska som en del av utbildningen.

Greger Rantala reagerar mot utvecklingen han ser och vill ha raka svar från Flens kommun och Medlearn, företaget som kommunen skickar blivande vårdpersonal till för utbildning.

Via mejl och på möten har han ställt många frågor, som om det finns någon statistik på hur många som skickats på utbildning men inte klarat den och om det görs några tester för att se hur pass bra svenska den studerande har innan de kan påbörja utbildningen.

Men svaren har varit få och han har även blivit hänvisad från kommunen till Medlearn för svar på dem.

‒Dessa uppgifter måste finnas på kommunen, hur ska de annars kunna utvärdera kvaliteten. Man ger eleverna falska förhoppningar och det är dessutom ett slöseri med skattebetalarnas pengar för varje misslyckad utbildning, säger Greger.

Anna-Lena Karlsson är rektor för vuxenutbildningen i Flens kommun.

‒För att få gå gymnasialyrkesutbildning måste man ha godkända betyg i Svenska grund eller Svenska som andra språk grund. Det är en legitimerad lärare som sätter betyg, skriver hon i ett mejl till tidningen.

Hon menar att det är svårt att ange hur många som stannar hela utbildningen eftersom vuxenutbildningen är uppdelad i kurser och inte i program.

‒Det kan vara att man har avbrutit gymnasiet, till exempel omvårdnadsprogrammet, har betyg i några kurser och kompletterar till det som saknas av utbildningen. Eleverna startar kontinuerligt hela året och läser mot sin egen Individuella studieplan.

Under 2016 gick 287 elever någon form av yrkesutbildning, från enstaka kurser till hela utbildningspaket bestående av en rad kurser, liknande ett program. De olika utbildningsföretagen får betalt för antalet poäng varje elev läser och varje kurs har ett visst antal poäng.

‒Av dessa 287 elever avbröt 37 elever sin utbildning under 2016, skriver Karlsson.

Utbildningarna är till för dem som vill byta yrkesbana eller göra klart gymnasiet men erbjuder också en chans för nyanlända att bättre rustade komma in på arbetsmarknaden.

Flens kommun har upphandlingar med flera utbildningsanordnare förutom Medlearn, däribland Kompetensutvecklingsinstitutet Sverige AB, NTI, Kunskapscompaniet Ankaret AB, Elutbilda, Ökna och med andra kommuner.

De flesta elever som Greger Rantala mött har gått eller går utbildning hos Medlearn.

‒Vi har gjort en ny upphandling tillsammans med övriga vuxenutbildningar i länet som vi brukar samarbeta med när det gäller externa utbildningsanordnare och det berodde på att den andra upphandlingen gick ut 31 december 2016. Medlearn kom inte denna gång på första plats när de gäller vårdutbildning, anger Karlsson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!