Att gästerna från södra Stockholm vann premiären – som inte platsar i kategorin välspelad – är inte så konstigt.
Gästerna utnyttjade helt enkelt IFK:s försvarsmisstag nästan maximalt.
– Alldeles för enkla mål. Alla var egentligen bjudningar, tycker assisterande IFK-tränaren Kaj Danielson som fick svara på lokalpressens frågor när en frustrerad chefstränare Kenneth Huselius vägrade ”stå till svars”.
Samtliga tre Huddingemål kom efter fasta situationer.
• 0–1 efter 31 minuter nickade Aday Kaplan in efter en frispark i ett passivt IFK-försvar.
• 1–2 (54) Nabi Manai mötte en frispark direkt vid bortre stolpen rakt upp i nättaket. Men var fanns markeringen?
• 1–3 (60) Jimmy Touma slog en frispark från sidlinjen i bortre burgaveln över en felplacerad Pelle Jerrelind i IFK-målet.
– Det känns lite surt med markeringsmissarna och visst ska ”Jerre” ta sista målet. Men vi får väl skylla på premiärnerver och lite oflyt, säger Kaj Danielson.
Men IFK hann med att göra två mål också.
Två minuter före pausvilan fick Alexander Larsson träff på en frispark alldeles utanför Huddinges straffområde och efter 74 minuter skickade Aziz Halimi in en projektil från 15–16 meter.
– Kul att Aziz fick göra mål, det var längesen och är bra för hans självförtroende, säger Kaj Danielson och tillägger:
– Nu är det bara att glömma det här och komma igen mot Rågsved på fredag.
På frågan vad IFK tar med sig till den matchen från premiären, svarar IFK-tränaren:
– Att vi inte vek ner oss.
Vilket det inte finns någon anledning att göra.
Det är fortfarande 63 poäng kvar att spela om ...
Ett lite tråkigt efterspel ägde rum i Tunavallens katakomber då en ambulans kom för att hämta Huddinges målvakt Gabriel Sleyman.
– Han fick en smäll i ansiktet vid en närkamp och blev liggande på planen en stund. Sen svimmade han i omklädningsrummet efteråt, berättar gästernas lagledare Björn Wenngren som befarar en hjärnskakning på målvakten.