Inblandade i Grafikens hus-branden vill ha pengar

De unga män som tidigare satt häktade misstänkta för branden i Mariefreds kungsladugård har ansökt om pengar från staten, som kompensation för sin tid i häktet.

Våren 2017 häktades två män misstänkta för grov mordbrand. Brottsrubriceringen ändrades dock så småningom, och i slutänden blev ingen dömd för branden trots att en av männen erkände att det var hans fimp som orsakat den.

Våren 2017 häktades två män misstänkta för grov mordbrand. Brottsrubriceringen ändrades dock så småningom, och i slutänden blev ingen dömd för branden trots att en av männen erkände att det var hans fimp som orsakat den.

Foto:

Övrigt2017-10-23 15:05

En man, i dag 24 år gammal, från Stängnäs kommun har i polisförhör erkänt att det var hans fimp som orsakat branden i kungsladugården den 16 mars 2014. Tillsammans med två vänner var han på platsen för att se om det fanns någonting värt att stjäla. Innan de skulle lämna platsen rökte han en cigarett och slängde fimpen på ett grusgolv i en av ladorna. Eldslågor flammade upp, men alla tre lämnade platsen utan att larma räddningstjänsten.

Branden spred sig snabbt och inom några timmar totalförstördes kungsladugården, som bland annat innehöll konstmuseet Grafikens hus och Gripsholms golfklubbs förråd.

I åratal höll sig trion under polisens radar, men i slutet av 2016 fick polisen in vittnesuppgifter som så småningom ledde till att 24-åringen och hans 25-åriga vän anhölls i mars 2017. De satt häktade i 17 dagar, inledningsvis misstänkta för grov mordbrand. Även den tredje personen, en 30-årig kvinna, var misstänkt men satt aldrig häktad.

I samband med förhören erkände alltså 24-åringen, men eftersom han inte hade haft uppsåt att bränna ner byggnaden kunde åklagaren inte åtala honom för mordbrand. Han skulle ha åtalats för allmänfarlig vårdslöshet om det inte hade varit för att det brottet preskriberats. Vice chefsåklagare Henrik Olin valde då att inte väcka något åtal.

Nu har de båda männen ansökt skickat in varsin ansökan till justitiekanslern om att få ersättning för den tid de var frihetsberövade. Alla som har suttit häktade eller anhållna utan att sedan bli dömda, har rätt att ansöka om ersättning för förlorad inkomst, lidande och så vidare. Den möjligheten vill nu alltså männen utnyttja, trots att den ena har erkänt brott.

Henrik Olin har protesterat mot båda ansökningarna.

‒I mitt yttrande till justitiekanslern har jag motsatt mig att de ska få ersättning. De hade kunnat undanröja frihetsberövandet genom att samarbeta med oss i utredningen, då känns det fel att de ska få ersättning. En av personerna var dessutom orsakat branden, men valt att inte agera vare sig vid branden eller berätta om det i förhör, säger han.

Brottsmisstänkta har ingen skyldighet att hjälpa polis och åklagare. Men Henrik Olin tycker ändå att de hade kunnat välja att prata i stället för att försvåra för utredningen.

‒De tre som var med på brottsplatsen hade en överenskommelse sinsemellan om att inte berätta om det som hade hänt. Den bröt de ju till slut, men hade de gjort det från början hade de inte behövt sitta frihetsberövade på det här sättet.

Så det var deras eget fel att de blev häktade?

‒Jag tycker det, och det är anledningen till att jag motsätter mig att de ska få ersättning, säger Henrik Olin.

Mannen vars cigarett orsakade branden har ansökt om 12 100 kronor, men har inte fått något svar ännu. Handläggningstiden är fem–sex månader och ansökan har nyligen skickats in. Hans kamrat krävde 30 678 kronor och har fått det beviljat. Justitiekanslern har bedömt att mannens agerande inte var sådant att det försvårade utredningen tillräckligt mycket för att han skulle gå miste om pengarna.

Statens fastighetsverk, som ägde kungsladugården, har inga planer på att driva en civilrättslig process mot 24-åringen i nuläget.

Tidningen har sökt männen. Den ena har avböjt att kommentera, den andra har inte återkommit.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!