– Få har som jag fått vara med om samhällets fantastiska utveckling. Tänk så mycket som hänt på 100 år.
Stor dramatik har det också handlat om. Som när Ingeborg arbetade som nanny hos General Motors Europachef Mr Hoglund i tyska Wiesbaden på 30-talet och även i USA under en tid.
Minns Kristallnatten
– Jag upplevde Kristallnatten på plats 9-10 november 1938 då nazisterna krossade skyltfönster och satte synagogor i brand över hela Tyskland.
Familjen tog sig sedan till USA medan Ingeborg via Berlin och Sassnitz reste hem till Sverige igen.
– Jag ville bort från kriget, säger hon.
Ingeborg Björling föddes i Gamla Uppsala och växte upp i Uppsala där hon gick i läroverket och senare läste bland annat latin på universitetet.
– Mamma Ruth såg till att jag fick studera. Det är jag tacksam för. Tack vare att jag talade både engelska och tyska kom jag ut och fick se världen och träffa intressanta människor.
Mötte flyglegend
Som mötet med Oliwer Wright, en av bröderna som byggde och flög det första flygplanet.
– Jag hade lille Billie Hoglund på armen och jag minns att de sa att jag skulle lägga mötet på minnet. Då visste jag dock inte riktigt hur stor han var.
1939 skiljdes Ingeborg och familjen Hoglunds vägar – de for hem till USA medan Ingeborg flyttade till Sverige. Kontakten har dock behållits och inför 100-årsdagen har ”lille Billie”, som senare blev vice Vd för General Motors, hört av sig med gratulationer.
Träffade Peder
I Sverige fick Ingeborg anställning på Stockholms Spårvägar och i huvudstaden träffade hon Per Johan, ”Peder” kallad efter många år i Australien.
1945 gifte sig paret och flyttade till Bergsjö i Hälsingland där Peder fick en tjänst som tandläkare. Tanken var att stanna några år och sedan flytta söderut.
I stället blev paret en fast del av Bergsjös kulturella liv och hade bland annat hand om föreläsningsföreningen. De engagerade sig också politiskt och under många år ansvarade Ingeborg för Hembygdsföreningen.
1946, 1948 och 1950 utökades familjen med tre döttrar – Margareta, Bam (Barbro) och Iliana.
Efter utbildning blev Ingeborg senare bibliotekarie och arbetade som sådan under tre decennier. Efter Peders död 1972 bodde Ingeborg kvar i Bergsjö tills hon var 88 år.
Trivs i Torshälla
– Då flyttade jag till Torshälla, närmare min syster, barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Det har jag inte ångrat en enda minut. Trivs underbart bra.
I Torshälla lever hon ett aktivt liv och fått många bekanta och vänner. Hon är med i studiecirklar och en frekvent lånetagare på biblioteket.
Familjen består i dag av de tre döttrarna och deras makar, fem barnbarn samt sju barnbarnsbarn. Dessa bor i olika delar av världen – Princeton, San Fransisco, Lusaka, Brisbane, Bangkok, Stockholm och Torshälla. Många kommer också till 100-årskalaset hemma hos dottern Bam Björling på söndag.
Ofattbar utveckling
Utvecklingen under senaste 100 åren är närmast ofattbar:
– Jag minns när jag såg en glödlampa tändas första gången. Radio, tv, telefon, bilar, månresor, för att inte tala om datautvecklingen.
Hur blir man 100 år?
– Man får anpassa sig efter omständigheterna, ta del av det som kommer, man kan inte bestämma själv. Men jag har inte gjort något speciellt. Mormor blev 98 år så kanske har jag bra gener.