Those days are gone, I can be who I want to be, I believe it finally... I'm moving on...
Det är kanske lite patetiskt, jag vet. Men känns dagen lite tjurig mot dig, du har lite för mycket att göra, det är aningen för rörigt omkring dig och du känner dig, ja, låg helt enkelt. Då kan faktiskt Sarah Dawn Finers schlagerhit skaka om livet en aning. Göra det lite enklare och roligare.
Jag tar lurarna vid datorn och i sinnet ställer jag mig på scenen för att lyftas upp framför en storslagen sol i bakgrunden (Sarah gjorde precis det i Mello år 2009). Till tonerna och textraden "Nothing will break me down" – som hon gastar rätt in i örontrumpeten – får hjärnan sig en hurring som säger: Ja jäklar i havet nu ska här bli åka av!
Hjälper inte det? Då får jag gå till nästa bidrag som kvalar in på "låtar som får dig att komma igen". Dags för mindre schlager, mer frän pop. Det blir helt enkelt Britney Spears som hör och häpna får hjälpa mig ur svackan. "Work it bitch!" talar sitt tydliga språk om man säger så. Det har faktiskt hänt att kollegorna stått som en halvcirkel runt skrivbordet och hojtat: Din telefon ringer, Jenny!
Och precis då ryter Britney in i mina hörselgångar: "You better work it bitch!" Jajemensan, ta tjuren vid hornen och styr upp det här nu. Eller som Mando Diao skalderar: "Better than running, stand to take the fight!" som är inledningen till min senaste uppåttjacks-låt "Black saturday". Dalabandet har vandrat vidare från sina strövtåg i hembygden och rockat till sig igen. Tack Mando!
Det finns olika sätt att hantera stress. Det här är bara ett av mina. Och räcker inte det då smyger jag innan läggdags in i mina döttrars rum. Där står jag och fullkomligt andas in de där solfjärdersfransarna som vilar mot rosiga äppelkinder, brösten som sakta hävs upp och ner i lugna andetag och de mjuka armarna som håller om nallarna. Kärlek. Och ro.
Ha en fin alla hjärtans dag alla!