Birgitta Andersson är inte längre särkilt skärrad efter det oväntade besöket.
Däremot vill hon ta tillfället i akt och varna andra:
– Jag vet att det finns många, inte minst i min generation, som inte är så noga med att låsa dörren.
73-åriga "Gittan" som är ensamstående har ett seniorboende på Nypongården i Mariefred.
Hon gillar stället och får ofta besök av både barn och barnbarn.
Lördagen den 13 oktober trodde hon att Wiggo, 8 år, och kanske även hans mamma skulle titta förbi på förmiddagen. Dörren ut till seniorboendets korridor stod upplåst och en man kunde smyga sig in i lägenheten.
– Jag satt och målade och hörde ljud från köket, bland annat tunga andningar, sen lät det som att någon rörde sig med tofflor där. Jag undrade vad Wiggo sysslade med. Samtidigt är jag van vid att han skojar och försöker skrämma mig ...
Men tiden gick och ingen 8-åring gav sig till känna.
– Jag började ropa: "Varför kommer du inte fram, Wiggo?", berättar Birgitta Andersson.
Till slut reste hon sig mödosamt upp (Birgitta är handikappad och går med rullator utomhus) och sökte sig mot köksavdelningen.
Där var det tomt, men hon märkte hur ytterdörren stod på glänt.
– Sedan jag kände hur någon höll emot från andra sidan.
Till slut tryckte hon sig ut och stötte då på en vilt främmande man som hon bedömer var 35–40 år gammal.
– Först förnekade han att han varit i mitt kök, sen sa han något om att han sökte efter en person vars namn lät helt obekant för mig.
Hur har han kommit in i byggnaden?
– Förmodligen genom huvudentrén som står öppen så dags.
Kom han över något i köket?
– Jag misstänker att han rotat bland mina mediciner till exempel, men jag kan inte fastslå om någonting blivit stulet.
Hur mådde du direkt efter besöket?
– Jag var chockad och tvärförbannad. Jag hade nog inte klarat av om mötet skett i köket i stället för i korridoren.
Du verkar lugn nu?
– Ja, men jag mår lite dåligt när jag kommer hem.
Sömnen?
– Det är inga problem med den, däremot känner jag alltid efter en gång extra på kvällarna att dörren verkligen är låst.
Birgitta Andersson är helt säker på att hon sett den misstänkte mannen vid två andra tillfällen.
– Dels i en vit skåpbil nästan direkt efter händelsen. Det satt två män i den bilen, han och en chaufför. Någon vecka senare stod det tre personer vid bankomaten utanför Ica. Han var en av dem.
– Jag hastade faktiskt efter dem en bit med rullatorn, men de försvann ur sikte.
Hur vågade du?
– Det vet jag inte, men jag är kanske lite kaxig när jag kommer ut.
Birgitta Andersson säger att flera av hennes bekanta också haft påhälsning av en främmande man.
– Men det är bara jag som gjort en polisanmälan, konstaterar hon.
Nästan direkt efter händelsen i lägenheten på Nyponvägen den 13 oktober ringde Birgitta Andersson polisen. Ordningsmakten tog händelsen på stort allvar, men utredningen är ändå nerlagd.
– Vi saknar både spår och tips, vi vet inte heller om någonting blev stulet, säger Eva Tördal, förundersökningsledare vid Strängnäspolisen.
Vad känner ni till om den vita skåpbilen som Birgitta Andersson nämner, har inte den varit på tapeten tidigare i Mariefred?
– Jo, jag har sett någon uppgift om den i sociala medier. Minns dock inte i vilket sammanhang.
– Men tips är alltid bra. Vet någon mer om just den bilen kan vi alltid utföra en fordonskontroll.
De poliser som Birgitta Andersson talade med i telefon efter incidenten på Nyponstigen erbjöd sig att komma över direkt.
– Men då skulle jag ju vara barnvakt åt Wiggo som bor en bit härifrån. Vi pratade i stället om att träffas på måndagen. Det besöket blev dock inställt på grund av hård arbetsbelastning hos polisen i Eskilstuna, konstaterar hon.