– Vi försöker få fram det budskapet, hur mycket de utrikesfödda betyder för den stigande sysselsättningen. Idag är det för stort fokus, tycker jag, på de problem som kan finnas, i stället för på förtjänsterna, säger Jens Lotterberg.
Han är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, med Sörmland som fokusområde. I somras presenterade han en berättat behöver vi ställa om för att klara välfärden. Anledningen är stora pensionsavgångar, längre livslängd och små födelsekullar som inträder på arbetsmarknaden sent. Det gör att antalet pensionärer ökar snabbare än de förvärvsarbetande och att allt färre måste försörja allt fler.
Att "fylla på" de förvärvsarbetande med invandring i samma takt som pensionärerna ökar är närmast omöjligt.
Däremot underlättar invandring finansieringen av välfärden. I Sörmland är det också uppenbart att det är de utrikesfödda som svarat för de senaste årens jobbtillväxt i länet. Under åren 2010-2016 har antalet sysselsatta ökat med 7 400 personer i länet.
Bland inrikes födda var ökningen knappa 1 100 personer och bland utrikes födda var ökningen 6 300 personer
– Det är en viktig signal. Många företag hade inte kunnat växa utan utrikesfödda. Bland inrikesfödda ligger arbetslösheten under fyra procent i vissa åldersgrupper. Det är en väldigt knapp resurs. Det är våra invandrare som är arbetskraftsreserven, säger Jens Lotterberg.
Han tycker att arbetsmarknaden går framåt i att se utrikesfödda som en tillgång och viktig resurs, även om arbetslösheten bland utrikesfödda är hög.
Invandring bidrar också till att förbättra försörjningsbördan
Jens Lotterberg, arbetsmarknadsanalytiker
Här finns dock ett trendbrott, enligt Jens Lotterberg, under senare delen av 2017 och under 2018 har många utrikesfödda fått jobb.
– Det finns hinder kvar, men det går åt rätt håll. För 20 år sedan pratades det mycket om hur svårt den här gruppen hade att få jobb och hur många olika svepskäl arbetsgivare hade för att slippa anställa utrikesfödda. Väldigt mycket av det är borta i dag.
– Dels har vi haft en mycket stark konjunktur, dels stora rekryteringsbehov. Då har arbetsgivarna sett den resurs som finns på arbetsmarknaden.
De hinder som ändå finns kvar för utrikesfödda på arbetsmarknaden utgörs av svag utbildningsbakgrund och bristande språkkunskaper.
– De två kombinationerna är mycket svåra, säger Jens Lotterberg.
Utrikesfödda i länet är överrepresenterade inom restaurangbranschen, detaljhandel, stödjobb och lagerverksamhet.
– Det styrs mycket av att en ganska hög andel har relativt sett sämre utbildningsbakgrund.
Ett orosmoln är att invandringen i arbetsför ålder antas minska under kommande år. Samtidigt har bristen på arbetskraft inom offentliga verksamheter i länet rusat i höjden de senaste åren. Ungefär 75 procent av tillfrågade arbetsgivare uppger till Arbetsförmedlingen att det är svårt att rekrytera.
– Vi har inte tillräcklig tillströmning i dag. Regeringen behöver stimulera och hitta vägar för ökad arbetskraftsinvandring. Vi behöver en tillströmning på mellan 60 000 till 80 000 per år för att kunna upprätthålla en god nivå på arbetskraften. Ungefär tre procent av det är det som utgör Sörmlands behov, säger Jens Lotterberg.