De senaste veckorna har frågan om vad som ska ske med återvändare från terrororganisationen IS debatterats. Statsminister Löfven sa för ett par veckor sedan att Sverige inte kommer att hjälpa IS-återvändarna hem till Sverige. Men samtidigt kan ingen med svenskt medborgarskap nekas inresa i riket. I december uppgav Säkerhetspolisen att omkring 150 återvänt. Storstäderna, samt Örebro och Borås, nämns som de städer dit flest återvänt. Men även i Katrineholm finns IS-återvändare.
– Jag vet att det är fler än en som har kommit tillbaka till Katrineholm. Det har pågått över tid. Det är inte kvinnor och det är inte bara barn. Vi har ganska bestämd uppfattning om att det är folk som har deltagit i strider, säger Peter Henriksson, säkerhetschef i kommunen.
Peter Henriksson vill vara tydlig med att inte alla återvändare planerar terrorbrott, men han uppfattar risken med de forna stridande som tudelad.
– Dels kommer det tillbaka svårt traumatiserade människor in i vårt samhälle. Det är i sig en fara att de kan fortsätta med terroristverksamheten och kan veckla in sig i grov organiserad brottslighet. De kommer med största sannolikhet inte börja i schackklubben och ta avstånd från sin tidigare verksamhet.
Den andra faran, fortsätter Henriksson, är att återvändarna i många fall tas emot med öppen famn.
– Det finns grupper, moskéer, individer, som tar emot dem och inte fördömer dem. Det innebär att de får stöd för att vara diametralt motsatta det öppna demokratiska samhället. Det är en fara. Kommer de att fortsätta tolka Koranen som på 800-talet, motverka jämställdhet och oliktänkande?
Vad kan göras då?
– Generellt sett har Sverige gjort alldeles för lite, alldeles för sent. Vi har suttit i baksätet. Det är mycket retorik och liten verkstad. Jag säger inte att det bara räcker att lagstifta, vi måste göra allt vi kan. De här kommer hem just nu när vi pratar och vi har ett väldigt grovmaskigt nät för att ta emot dem och komma med konkreta åtgärder.
Vad kan kommunerna göra?
– Många ställer krav och det sägs att kommunerna måste ta ansvar. Men hur ska vi jobba med dessa frågor när vi inte har lägesbilden? Vad är kommunens ansvar? Vi sysslar med skola, vård och omsorg. Men terroristbrott? Det saknas lagstiftning för kommunerna att angripa det här. Det blir åsiktsregistrering och underrättelsetjänst. Vi får inte syssla med det.
Men Katrineholm är inte värst drabbat av IS-återvändare i Sörmland, och ingen har återvänt med anledning av IS fall i Syrien nyligen, säger polisens underrättelsetjänst i Sörmland.
Från Sörmland reste mellan fem och tio personer till Syrien för att delta i kriget där. Från Sörmland har flest åkt från Eskilstuna. Ingen har såvitt känt anlänt till Katrineholm den allra senaste tiden, sedan IS föll samman i Syrien, säger Jens Pedersen, chef för polisens underrättelseverksamhet i Sörmland.
– Alla har inte rest för att slåss med IS och bland de resande finns personer från olika grupperingar. Några har också avlidit därnere, säger han.
Det är viktigt att skilja på grupperingarna, fortsätter Jens Pedersen.
– Man behöver skilja de olika grupperingarna åt och veta vad man menar med extremister. Vi kan knappast kalla den kurdiska sidan, exempelvis, för det.
Han säger att han generellt känner viss oro för de återvändande.
– Jag kan, precis som gemene man, känna oro för att ha ett antal individer som är påvisbart radikaliserade, eller har varit det i vårt samhälle. Även om de, som vissa av dem synes påstå, skulle ha ändrat inställning har de varit med om mycket och ofta finns grunderna för deras radikalisering kvar. Polisiärt har vi att hantera dem enligt gängse lagar. Så länge vi inte har något påvisbart brott kan vi inte lagföra dem för något, men vi kan ändå ha någon form av koll och kunskap om personerna. Där arbetar vi väldigt nära Säkerhetspolisen.
Det finns en gråzon, säger Jens Pedersen, mellan vad den öppna polisen och vad Säkerhetspolisen har för ansvar, när det gäller återvändande krigare från Syrien.
– I grunden är frågor som rör rikets säkerhet Säkerhetspolisens ansvar.