Han är nu på väg in i ett nytt årtionde. Stannar upp, reflekterar och funderar över hur livet ska levas vidare.
Och han har gjort en omtumlande resa hittills. Ingredienserna är – förutom en massa glädjeämnen och intressanta jobb i mediebranschen – även två konkurser, fängelse för reklamskattebrott och tre längre, spruckna relationer.
– Men nu mår jag bra. Jag har lärt mig otroligt mycket under resans gång. Är en helt annan människa. Jag tycker själv inte om Christer Carlson som han var för 20 år sedan. Är heller inte rädd för kriser längre. För jag vet att efter mörker kommer ljus, efter att ha nuddat vid havets botten surfar man senare på vågorna igen…
Är du på toppen nu?
– Nej, det dröjer nog tio år till…
Hjälp på traven på livets krokiga väg har Christer Carlson fått bland annat av samtalsterapi och en ”guru” i Örebrotrakten som gett honom många livsinsikter.
– Ibland behöver man hjälp för att hitta sig själv. Det borde fler fundera över.
Insikter du fått?
– I yrkeslivet att jag har en stark entreprenörssjäl i mig, men också att jag förlitat mig för mycket på andra och är konflikträdd. Det har fått negativa konsekvenser i stället för positiva.
– I privatlivet att jag är otålig, har höga krav på livet och väljer att gå vidare när det blir problem…
Men vi tar det från början:
Christer Carlson är sladdis, yngst av fyra syskon. De tre äldre systrarna är 8, 9 och 11 år äldre.
– Det har haft viss inverkan på mitt liv, det vet jag i dag.
– Jag känner till exempel som ende son lite press på mig hemifrån att lyckas i yrkeslivet. Därmed inte sagt att jag inte valt väg själv.
Började på Kuriren
Efter student och lumpen på P-10 började Christer Carlson i 20-årsåldern jobba på Eskilstuna-Kuriren.
– Först med att städa källaren, sedan fick jag hand om Tidningen i skolan innan jag blev upplage- och distributionschef och senare marknadschef. 1999 slutade jag.
Från 2000 har Christer Carlson drivit eget i mediebranschen. Magasinet, Mälarmöte, olika beställningstidningar och senast Hemmaliv/Nöjesliv är hans verk.
Dags för konkurs
2005 upplevde Christer Carlson sin första konkurs.
– Det gick jättebra fram till dess. Vi expanderade, men blev för övermodiga. En konkurs är känslomässigt jättejobbig. För att det finns anställda som inte får sin lön, leverantörer som inte får betalt, för att man inser att man satsat fel och att det inte kommer att hålla…
När väl konkursen är ett faktum blir det som en befrielse, menar Christer Carlson. Vägen dit är värst.
– Efteråt är man så otroligt ensam, känner sig utpekad, känner omgivningens moraliserande dom.
– I mitt fall yttrade det sig i social fobi. Jag hade svårt att gå ut på stan, svarade inte i telefon under lång tid.
Telefonskräcken håller i sig.
Christer Carlson vill inte bagatellisera en konkurs, men jämför med USA där inställningen är tvärtemot vad den är bland många i Sverige.
– Där anses det som en merit att ha ett antal konkurser bakom sig. Då har man fighting spirit, är en person som inte ger sig.
Ensam när hovrätten ringde
Svåraste dagen i Christer Carlsons liv är när han 2007 ensam på sitt dåvarande kontor i Örebro fick ett telefonsamtal från hovrätten – efter att ha blivit friad i tingsrätten – att han gjort sig skyldig till brott (reklamskatten hade inte redovisats 2003 och 2004) och dömdes till 12 månaders fängelse och en miljon kronor i skuld till staten.
– Jag bröt ihop fullständigt. Det absolut svåraste var sen att ringa mina närmaste och berätta …
Att läsa om händelsen i tidningen dagen efter när namn och bild publicerades, var ytterligare ett hårt slag.
– Det kändes som om jag blev ordentligt ”uthängd”. Innan tidningen kom hade jag heller inte hunnit berätta för min då 11-årige son.
Christer Carlson anmälde Eskilstuna-Kuriren till PO, pressombudsmannen, men fick inte rätt. Han ansågs vara en tillräckligt offentlig person, dessutom i mediebranschen, så det var enligt PO relevant att publicera som Eskilstuna-Kuriren gjorde.
– Jag har förlikats med brottet. Jag svär mig absolut inte fri från skuld. Och hur konstigt det än låter var tiden i fängelset på en öppen anstalt i Kolmården utanför Norrköping en bra tid i mitt liv. Det blev som en hälsoinjektion.
Berätta!
– I vardagen är man fast i ekorrhjulet. Mycket i mitt liv snurrade, det var mycket yta.
– Men plötsligt kommer någon och lyfter bort en. Sätter Christer Carlson i karantän. Det var bara att gilla läget. Väckning 06.30, frukost, fängelsesysselsättning, motion och friskvårdskurs. Det fanns både gym, motionsslinga och solarium. Jag tränade varje dag. Kom i form. Gick ner 16 kilo!
Permission blev det efter två månader och då sex timmar, sen utökades den till 12 och så 24 timmar. Efter ett halvår fick Christer Carlson fotboja i två månader och sedan villkorlig dom i fyra.
– Jag hade verkligen tid att stanna upp. Läste mycket. Jag träffade människor jag aldrig annars skulle träffat i livet. Jag lärde mig att inte döma efter första mötet, utan lyssna och lära mig att alla har sin historia till varför de lever som de gör.
Christer Carlson berättar om en äldre företagare dömd för ekonomiskt brott. De blev goda vänner.
– Han solade väldigt ofta i fängelsets solarium. Han berättade nämligen inte om sin fängelsevistelse, utan sa att han vistades ett antal månader på sitt kontor utomlands. När han kom tillbaka från ”utlandsvistelsen” var han brunbränd, för att ingen skulle misstänka något.
– Jag har gjort tvärtom. Alltid varit öppen.
En uteliggare och en mytoman, stötte Christer Carlson också på.
– Jag blev god vän med en göteborgare. Han berättade allt om sig och sin familj. Vi trivdes jättebra ihop. När jag kom ut ur fängelset skulle vi återknyta kontakten. Men hittade honom ingenstans. Han fanns helt enkelt inte. Han hade lurat mig hela tiden… Måste varit mytoman. Kände mig verkligen grundlurad.
Vad händer nu?
– Senaste konkursen är så färsk så jag har inte landat än. Men är på väg att bygga en ny plattform i mediabranschen tillsammans med människor jag litar på.