"Mina handlingar är oskyldiga och enkla och dina handlingar är oskyldiga och enkla men summan av dem är förödande." Orden är den norska författaren Karl-Ove Knaussgårds. Jag läste dem på Expressen kultursida i september i fjol. Artikeln handlar om klimatkrisen och kritiserar norska politiker för att vilja fortsätta bygga ut oljefälten i Nordnorge.
Texten svider, för Knaussgård är ju oerhört skicklig med orden, och de här handlar om oss. Var och en av oss som kör själv i bilen till jobbet, tar flyget för att solsemestra, skidsemestra eller shoppa loss en weekend i en storstad och väljer att byta kanal när det kommer en dokumentär om smältande isar i Arktis eller ett nyhetsinslag om torka och hungerkatastrofer i Somalia, Sydsudan och Jemen, när vi nyss har moffat i oss en brakmiddag bestående av billiga råvaror i form av konventionellt producerat nötkött och avokado importerad från Sydamerika.
Han skriver också att "Fienden är känslan av maktlöshet, av att vi befinner oss i ett system som är oföränderligt och som fortsätter i samma riktning oavsett vad vi gör. Men det är ett tankefel, för systemet är vi."
Visst har han rätt. Men det är inte bara människors känsla av maktlöshet som gör att utvecklingen mot minskade utsläpp av växthusgaser i världen går så trögt och till och med motarbetas av ledare för världens största ekonomier. Vår bekvämlighet, vår girighet och vår ovilja att förändra oss är inte uttryck för maktlöshet. Och många tar rentav smutsig kolkraft i Kina eller Donald Trumps klimatfientliga politik till ursäkt för att slippa göra något själv.
Oavsett vad handlingsförlamningen beror på är det dags att vi alla på allvar funderar på vad vi vill lämna över till kommande generationer och vad vi kan göra var och en av oss.
Själv blev jag oerhört inspirerad av ett reportage i Dagens Nyheter i mellandagarna om skidskytten Björn Ferry och armbryterskan Heidi Andersson som satsar på att bli helt fossilfria till år 2025 (Sverige som nation har som mål att bli fossilfri år 2045). För att ställa upp på intervjun ställde paret ställde ett krav: reportageteamet inte fick ta flyget när det skulle besöka deras hem i Storuman.
Heidi och Björn verkar ha så kul när de kallar sig planetskötare och utmanar sig själva och omvärlden med hjälp av en elassisterad lastcykel och minimalt köttätande och flygande. För man behöver ju inte späka sig för att minska sina koldioxidutsläpp. Särskilt inte om man har råd att unna sig ett liv med guldkant.
I en intervju på bloggen "Go Climate Neutral" säger Heidi Andersson att människor med pengar har extra stort ansvar. Och även ett ansvar för vad de visar och inspirerar andra till i sociala medier. "Vi behöver ändra målbilden för vad som är eftersträvansvärt", säger hon och tipsar om fina sandstränder i Litauen och regnskog i Norge.