Hotfulla mejl, telefonsamtal och hat riktas allt mer mot journalister i Sverige. Enligt en rapport från Göteborgs universitet så har drygt 30 % av landets journalister blivit hotade någon gång. Statistiken ser inte ut att bli bättre och Jeanette Gustafsdotter vd på TU, som är mediehusens branschorganisation ser allvarligt på problemen.
– Hotet mot journalisterna är ett hot mot demokratin. Det påverkar journalisternas yrkesutövande och det kan göra att viktig granskning påverkas och då är det riktigt illa, säger Jeanette Gustafsdotter.
Enligt Jeanette Gustafsdotter är hoten som riktar sig till journalister på lokaltidningar extra allvarligt.
– Bor man i en storstad som till exempel Stockholm kommer inte hoten alltid lika nära. Men om man bor i en mindre stad kommer hoten mycket närmre. Man kan som exempel kanske möta personen som hotat en i en mataffär eller på andra ställen där personer ofta samlas vilket man kanske inte gör i en storstad på samma sätt.
– Detta gör att hoten som begås måste tas på allvar och då behöver man extra resurser som jobbar med den här typen av hot i rättsväsendet, säger Jeanette Gustafsdotter.
Hur vill du att den här typen av hot ska hanteras?
– Jag vill gärna se att den här typen av hot ska kodas. Att det ska finnas statistik så att man kan se på Brottsförebygganderådet på hur det ligger till när det gäller hot mot journalister. Detta måste ses som ett demokratibrott.
– Det ska inte heller spela någon roll om var i landet man bor. Hoten ska tas på lika stort allvar överallt och därför ska det finnas personer inom polisen som arbetar med det här. Skulle man göra på det här sättet skulle man kunna se hur organiserat det är och mot vilka det specifikt riktas mot.
– Vi vet att hot som riktats sig till exempel mot Eskilstuna-Kuriren har varit organiserat. Och i takt med digitaliseringen blir hoten mer organiserade och det gör att hot kan komma in från olika delar av landet och inte bara lokalt, säger Jeanette Gustafsdotter.
TU har sedan 2011 arbetat aktivt med den här typen av hot och problemen har även tagits upp på regeringsnivå.
– För några år sedan ritades det politiska landskapet om i Sverige och då ökade hoten och hatet. Vi kände då runt 2011 att man inte riktigt tog det på allvar och vi fick inte gehör från rättsväsendet. Men nu upplever vi att det tas på större allvar.
– Det jobbas just nu med en handlingsplan på Kulturdepartementet om hur man ska hantera den här typen av hot och hat och den ska redovisas i juni och vi hoppas att det ska komma något konkret ur detta. Det behövs tydliga signaler från samhället att man tar detta på största allvar, säger Jeanette Gustafsdotter vd på TU.