Johan från Malmköping leder kampen mot jättebranden: "Läget är oerhört besvärligt"

Sverige brinner, och längst fram i fronten vid landets just nu största skogsbrand står Malmköpingssonen Johan Szymanski. Läget är så akut att han kan tvingas ge order om att skjuta artilleri på elden – eller att starta en ny brand.– Det är ett jobbigt läge, men vi ska hålla i och hålla ut tills det är färdigt.

Johan Szymanski (till höger) i sampråk med en kollega under släckningsarbetet.

Johan Szymanski (till höger) i sampråk med en kollega under släckningsarbetet.

Foto:

Övrigt2018-07-20 14:42

Skogsbränderna fortsätter att sprida sig i Sverige, den mest omfattande branden rasar just nu i Trängslet norr om Älvdalen i Dalarna. Som räddningschef på Moras brandkår är Johan Szymanski, född och uppvuxen i Malmköping, högsta befäl för alla instanser under det enorma släckningsarbetet.

– Situationen är helt unik, det är det närmaste vi har varit katastrofläge i Sverige i modern tid. Det är fruktansvärt torrt, läget är oerhört besvärligt, säger Johan Szymanski som är inne på sin nionde dag i bekämpandet av skogsbranden som i nuläget bedöms vara sex gånger sju kilometer stor.

Prognosen för fredagen säger att det kan bli åskoväder, något som kan göra läget än mer problematiskt.

– I bästa fall blir det regn, men det är stor risk att det blir åska och turbulenta vindar och så fort vinden ökar tar branden fart. Vid ett åskoväder kan elden sprida sig åt vilken riktning som helst.

Det var den 12 juli som branden i Trängslet startade, sannolikt på grund av ett blixtnedslag. Arbetet med att släcka elden har försvårats markant med anledning av att den spridit sig in på ett skjutfällt.

– Det är ett av norra Europas största militära övningsområden där det har skjutits tungt artilleri sedan 60-talet.

I onsdags kväll exploderade en kraftig sprängladdning på skjutfältet, ett tecken på att det finns blindgångare kvar i marken som kan detonera vid extremt höga temperaturer. Läget gör att räddningstjänsten inte kan ha någon personal närmare än 1000 meter från branden och man kan dessutom inte vattenbomba med helikoptrar då det krävs att de är så nära som 20 meter ovanför branden.

– Hade det inte varit för vädret och ammunitionen i marken hade vi kunnat ta branden i lördags. Nu måste vi lösa hur vi ska hantera branden utan att ha människor framför den. Vi har bland annat funderat på att placera ut sprinklersystem, men problemet är att vi inte har tillräckligt många. Vi försöker få tag på sprinklers i hela Europa.

Ett annat, mer extremt, alternativ är att bomba branden med artilleri så att den släcks av jorden. Det som diskuterades mest under fredagsmorgonen enligt Johan Szymanski var dock att starta en moteld, en avancerad och riskabel metod.

– Det innebär att man startar en kontrollerad skogsbrand och bränner av en yta så när den stora skogsbranden kommer dit är det redan nedbrunnet och branden stannar av. Det är väldigt komplicerat, det gäller att vinden ligger helt rätt. Vi har inte den kompetensen här, vi försöker se om vi kan få hjälp med det.

Trots omfattningen och problematiken med ammunition i marken är inte branden i Trängslet högprioriterad bland alla de skogsbränder som rasar runt om i landet. Flera helikoptrar ska skickas från Trängslet till bränder på andra håll.

– Än så länge är det bara skog som är i fara här, på andra ställen är det risk att orter brinner ner. Vi ska hålla begränsningarna här så hårt vi kan, men det finns andra bränder som är viktigare där människoliv kan vara i fara. När de bränderna är bekämpade ska resurserna skickas tillbaka hit så fort det bara går.

Har du varit rädd någon gång?

– Vid ett tillfälle fick vi utrymma personalen på ledningsplatsen när fronten (elden) kom oväntat fort. Då blev jag orolig över om all personal var inräknad, rädd att någon hade kommit till skada.

I nuläget sitter staben i Särna brandstation och Johan Szymanski träffade i går Dan Eliasson, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och i dag ska han träffa överbefälhavare Micael Bydén och försvarsminister Peter Hultqvist.

– Vi har kämpat för att få de centrala myndigheterna att inse allvaret och börja prioritera, koordinera och samverka. Nu har de börjat inse allvaret. Vi har inte så hög beredskap i Sverige, vi har till exempel inga egna plan eller helikoptrar. Med bättre beredskap hade vi kunnat ta flera bränder när de fortfarande var små.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!