Min gissning är att svenska folket är indelat i två olika läger.
I ena ringhörnan har vi dem som prompt hävdar att faster Heddas rullsylta absolut måste vara med eftersom den minsann har varit det i alla tider. Att ingen sedan egentligen har vare sig tid att göra den eller lust att äta den är fullständigt oväsentligt.
Hipp som happ
I andra ringhörnan trängs axelryckarna och julliberalisterna tillsammans med de överambitiösa. Omdömen som "det är väl inte så himla noga" blandas med en besatt frenesi över att hitta den senaste hippaste julrätten och diverse anpassningar till vegetarianer, nya matkulturer och influenser.
Inte utan Jansson
Själv sitter jag nöjd om jag får min grönkål och min Jansson. Oavsett i vilket skick de förekommer. Det räcker bra så. Julbordet måste verkligen inte vara så överdådigt att man blir mätt bara av att titta på det.
Men det hindrar inte att det alltid är kul med lite nytolkningar och annorlunda versioner av gamla godingar. Så här kommer lite tips och inspiration. Matchen kan börja!
Mia Gahne/TT