‒Utgångspunkten är att dialog är viktigt. Ur mitt perspektiv är motsättningarna mellan vetenskap och religion inte alls så stora som det ibland framställs, säger
Hans Liljenström, professor i biometri som bland annat studerar relationen mellan hjärna och medvetande.
Hur ser den ut?
‒Fortfarande vet vi väldigt lite om det. Vi har större kunskaper om universum än om vår egen hjärna och vet ännu inte vad medvetande egentligen är.
Men för biofysikern Hans Liljenström är det av största vikt att vetenskapens och religionens olika beskrivningar av världen hyser ömsesidig respekt och förståelse för varandra och försöker hitta områden där det går att hitta en överlappning.
‒Här i Sverige råder ofta vattentäta skott mellan tro och vetenskap. I till exempel USA är det annorlunda, där finns en vana att handskas med de här frågorna och runt hälften av de vetenskapliga forskarna bekänner sig till någon form av tro.
De gäller inte honom själv trots att han är uppväxt i ett kristet hem.
‒Jag gick i söndagsskola i Klosters kyrka och konfirmerades i Fors. Men i samband med konfirmationen insåg jag att det var mycket i kristendomen jag inte kunde hålla med om.
Hur vi tacklar klimatfrågan är ett område Hans Liljenström tittat särskilt på:
‒Varför har vi så svårt att ta tag i de stora miljöproblemen och de långsiktiga globala frågorna? Vi är mer benägna att göra sådant som ger snabba belöningar.
Det kan vara grundat i att vi till stor del fortfarande styrs av vår gamla reptilhjärna som har svårt att tänka mer än något år framåt. De "modernare" delarna av vår hjärna som klarar av att tänka abstrakt är inte tillräckligt dominerande för att ta över.
‒Det mer övergripande tänkandet, dit också religionen hör, ligger i vår nya hjärna, i de främre pannloberna. Det religiösa är samma sorts tänkande som behövs för att ta tag i klimatet och andra framtidsfrågor.
Ulf Jonsson SJ - bokstäverna står för Societas Iesu och markerar att han är medlem i Jesuitorden - är professor i religionsfilosofi. Hans forskning är inriktad på förhållandet mellan filosofi och religion och att granska religionen utifrån filosofiska frågeställningar. Ulf Jonsson menar att det finns en risk för att religionen isoleras och blir svår att begripa om den inte möter andra vetenskaper.
‒Vi lever i en kultur som är väldigt formad av naturvetenskaperna - som är en viktig del av vårt vetande. Men både naturvetenskapen och religionen mår väl av att vara i dialog med varandra. Religionen behöver relatera till vetenskapen och religionen bidrar i sin tur med att ställa frågorna om rätt och fel, våra värderingar och meningen med livet.
Ulf Jonssons hem var inte kristet men i tidiga tonåren började han alltmer intressera sig för religiösa frågor.
‒I en sekulär stad som Eskilstuna är det inte självklart att möta religionen, men mitt intresse förde mig redan som gymnasist till katolicismen.
Därefter blev det teologistudier i Uppsala och så småningom åtta år med filosofi och teologi vid ett tyskt universitet innan han återvände till Uppsala för doktorandstudier i religionsfilosofi.
Jesuitorden är starkt inriktad på utbildning och driver gymnasieskolor, universitet och prästutbildningar över hela världen. Som jesuitpräst lyder Hans Jonsson SJ direkt under påven och inför påven Franciskus besök i Sverige 2016 var det han som reste till Vatikanen för den förhandsintervju som publicerades i Dagens Nyheter.
Samtalet på tisdag den 13 mars arrangeras av stadsbiblioteket och Katolsk historisk förening.