Tidningen har tidigare berättat att Skolverket och Skolinspektionen behöver många skolor bli bättre på att utnyttja elevhälsans kompetenser, för att stötta elever till en lyckad skolgång.
I Katrineholm bestämde sig kommunen vid årsskiftet för att utöka de resurser på barn- och elevhälsan som jobbar med barn som har frånvaro i skolan. Istället för en och en halv tjänst som tidigare, har det som kallas för SamTid inom barn- och elevhälsan nu utökats till att omfatta två heltidstjänster.
SamTid startade 2012 som ett samarbetsprojekt, mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen i syfte att främja skolnärvaro. Personalen jobbar bland annat med att ha samtal med elever och föräldrar och hjälpa till med anpassning och individuella lösningar.
– Dels har vi fått fler elever i Katrineholm, men vi ser också att SamTid är en framgångsrik verksamhet som vi vill förstärka, så de kan göra fler insatser och lyckas hjälpa fler elever, säger bildningsnämndens ordförande, Johan Söderberg (S).
I nuläget är 15 elever med omfattande oroande frånvaro kopplade till SamTid. Av dem är fyra elever helt hemma från skolan.
De som jobbar med eleverna heter Camilla Knutsson och Joakim Smedberg, som tack vare resursökningen nu också kan jobba uppsökande med elever i årskurs 6-9.
– Tanken är att vi snabbt och tidigt ska kunna uppmärksamma och fånga upp elever som helt plötsligt under kortare tid, av någon anledning påvisat frånvaro, säger Camilla Knutsson och Joakim Smedberg.
De ser en ökning av skolfrånvaro generellt men funderar på om det också kan bero på att kommunen uppmärksammar problemet mer idag än tidigare.
Det ställs höga krav på barn i dag, menar Camilla Knutsson, och utmaningarna kan märkas särskilt tydligt när barn når högstadieåldern. De barn som då börjar vara borta från skolan kan ofta ha haft svårigheter tidigare, men har plötsligt en ny struktur att förhålla sig till, med fler moment att hantera, i flera klassrum och ibland i flera byggnader under en och samma dag.
Men elever överlag förväntas i dag nå måluppfyllelse tidigt och det är viktigt att kunna interagera socialt med många personer, både jämnåriga och vuxna.
– För många barn är det omöjligt. Men barn vill inte vara annorlunda, de väljer inte att vara hemma. Skolan är en social arena där de har gemenskap och vänner, säger Joakim Smedberg och Camilla Knutsson.
Anledningen till att barn blir hemma varierar från individ och individ men faktorer som otrygghet, att inte kunna tillgodogöra sig undervisningen eller brist på pedagogiskt stöd är vanligt bland många elever. Det leder till stress och psykisk ohälsa.
Det är också viktigt att komma ihåg att det bakom varje elev finns en familj som behöver stöd och hjälp, säger Camilla Knutsson:
– Att ha ett barn som inte går i skolan är förenat med mycket skam och hopplöshet. Här har vi mycket gott samarbete med socialtjänstens öppna insats, dit föräldrar kan vända sig och få stöd.
Det gäller att få eleverna att känna att skolan är meningsfull, för att få dem att sluta vara borta mycket, menar Joakim Smedberg.
En trygg vuxen som finns närvarande på skolan kan ofta vara avgörande för om eleven stannar hemma eller går till skolan.
I den uppsökande verksamheten ingår att Camilla Knutsson och Joakim Smedberg regelbundet träffar högstadieskolorna i kommunen och går igenom hur frånvaron ser ut. I de fall det behövs kontaktar de berörd elev och familj och försöker lösa situationen tidigt. Sedan starten i januari omfattas ungefär 20 elever av den uppsökande verksamheten.
– Vi ser redan jättebra resultat, vi har ganska direkt kunnat lösa en konflikt eller en känsla hos eleven, som gjort att eleven gått tillbaka till skolan. Det finns tid för snabba möten nu. Det behövs förstås ofta en kombination av insatser, men det finns utrymme för oss att anpassa oss och det är jättebra. Och vi får en fin relation med de elever vi möter, säger Joakim Smedberg.
– Vi känner verkligen att vi gör skillnad, även i de fall där vi inte får tillbaka barnen till skolan. Vi stöttar föräldrar så de orkar och ibland får vi ut ett barn på en promenad kanske, även om hen inte går till skolan. Det gör skillnad.
Men någon quick-fix finns inte för de barn som i långa perioder är hemma från skolan, påpekar Camilla Knutsson.
– Vi vuxna är av naturliga skäl väldigt lösningsorienterade och vill snabbt försöka "hjälpa" eleven och hittar då snabba lösningar. Men frågan är om vi gör rätt saker. Det är väldigt viktigt med en noggrann kartläggning, ofta i samråd med övriga kompetenser, kring barn som stannar hemma från skolan. Har en elev börjat vara hemma måste man också komma ihåg att det är en väldigt lång process tillbaka, säger hon.