Solen gassar, det är högsommarvärme i maj, och efter en kall vår kastar folk av sig jackorna och kavlar upp byxbenen. Sedan sätter de i gång att njuta och tanka d-vitamin på uteserveringar, gräsmattor och altaner.
Men det vilar något ödesmättat över alltihop.
– Det känns inte normalt, hör jag en kvinna säga till sin kollega medan de svettas i det kokheta trapphuset på väg till sin arbetsplats.
Den allmänna klimatångesten får såklart påspädning när hägg och syren blommar samtidigt och den vänliga grönskans rika försommardräkt har förvandlats till aggressiv ogräsinvasion.
Den fina psalmen "En vänlig grönska" komponerades för övrigt av Sparreholmsbördige Waldemar Åhlén (1894-1982). Texten skrevs av litteraturkritikern Carl David af Wirsén (1842 -1912) som bland annat gått till historien som motståndare till modernismen och en reaktionär ledamot och ständig sekreterare i Svenska Akademien.
Carl David af Wirsén var en dåtida superkändis och August Strindbergs ärkefiende. Han hade som ständig sekreterare uppgiften att få i gång arbetet med Svenska Akademiens ordlista som skulle "fixera stavsättet". Det gjorde han, men sedan motsatte han sig den modernisering som blev resultatet, och tillsammans med ett antal ledamöter förhalade han utgivningen.
Samtidigt var det han som drev igenom att Svenska Akademien skulle åta sig uppdraget att utse mottagarna av Nobels litteraturpris. Man kan ju fråga sig om Svenska Akademien alls hade funnits i dag om man inte hade haft det uppdraget. Men numera talar man mest om att Carl David af Wirsén flera år i rad använde sitt inflytande i akademien till att förhindra att Selma Lagerlöf skulle tilldelas Nobelpriset i litteratur. Hon fick ju priset ändå 1909, som första kvinna och svensk. 1914 blev Selma Lagerlöf dessutom den första kvinnan att bli invald i Svenska Akademien.
I dag är vi tacksamma över att hans inflytande över utvecklingen av det svenska språkets stavning inte blev så stort och att författarskap som Selma Lagerlöfs och August Strindbergs kunde frodas utan Wirséns gillande.
Och nu, ett sekel senare, kan vi också njuta av psalmen "En vänlig grönska", trots att texten skrevs av en konservativ stofil. Och kanske har tiden kommit i kapp Carl David af Wirsén och hans folkkära dikt, som faktiskt lindrar min klimatångest. När jag läser texten börjar jag genast tänka på förnyelsebar energi och biologisk mångfald.
"En vänlig grönskas rika dräkt har smyckat dal och ängar. Nu smeker vindens ljumma fläkt de fagra örtesängar.
Och solens ljus och lundens sus och vågens sorl bland viden, förkunna sommartiden."