Förvaltningsrätten i Linköping har i en dom avgjort en tvist mellan Eskilstuna kommun och konkursboet efter John Bauerkoncernen. Striden rör de bidrag som en kommun måste betala till en fristående skola enligt skollagen. Under åren 2010 till 2013 tilläts de kommunala gymnasieskolorna i Eskilstuna gå med ett ekonomiskt underskott. Under den aktuella tidsperioden kompenserades inte den fristående John Bauerskolan som gick i konkurs 2013.
Konkursförvaltaren har krävt att kommunen ska kompensera konkursboet retroaktivt. I december 2017 avslog kommunstyrelsen konkursboets ansökan och hävdade att man uppfyllt likabehandlingsprincipen. Som skäl angavs att gymnasieskolorna betalade tillbaka underskottet när ekonomin blev bättre och att de kommunala skolorna inte tilldelats några dolda resurser.
Men förvaltningsrätten går alltså på konkursboets linje. Om en kommun tillåter underskott i en kommunal verksamhet utan att kompensera de fristående skolorna sätts principen om lika villkor ur spel skriver domstolen. I domen hänvisas till Högsta förvaltningsdomstolen som i en tidigare dom gjort klart att underskott som senare balanseras utgör en likviditetsmässig fördel för den kommunala skolverksamheten. Och därmed är inte villkoren för kommunala och fristående skolor lika.
Förvaltningsrätten menar att kommunen till följd av underskotten måste ha gett tillskott till de kommunala skolorna under de fyra åren. Konkursbolaget har inte fått del av detta och därmed har likabehandlingsprincipen åsidosatts. Kommunen ska därför ge kompensation motsvarande det tillskott per elev som de kommunala gymnasierna fick. Exakt hur stora belopp det handlar om kan inte förvaltningsrätten beräkna. Den frågan får nu kommunstyrelsen i Eskilstuna komma fram till skriver rätten. Enligt de belopp som konkursförvaltaren yrkat på handlar det om minst två miljoner kronor.
Kommunen har möjlighet att överpröva beslutet hos kammarrätten men det kommer man inte att göra enligt kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S).
– Nej, det är bara att följa domstolsutslaget. Lagstiftningen är tydlig i att det ska vara lika förutsättningar oavsett huvudman. Det rör sig ju inte heller om några hiskeliga summor. Sedan kan jag från ett politiskt perspektiv konstatera att vi inte ska gå med underskott utan att verksamheterna ska vara finansierade.