Den senaste veckan har oroligheter skakat Lagersberg. Förra veckan blev en buss beskjuten med luftvapen, i måndags blev en polisbil vandaliserad under ett standardärende och i tisdags krossades flera fönster på Lagersbergsskolan under ett upplopp med stenkastning mot polisen.
Mehmed Hasanbegovic sitter på sitt kontor på socialförvaltningen med ett papper framför sig och skissar med blyerts på ett kollegieblock för att försöka förklara upplägget av projektet i Eskilstuna. Det är snarlikt ett så kallat exit-program, program med åtgärder för att ta unga ur extrema organisationer eller gängkriminalitet.
Inför 2017 avsatte kommunen fem miljoner, kallade trygghetsmiljoner, i en extrasatsning på de skolområden som har problem. Det riktar sig mot unga som riskerar att vara på väg in i kriminalitet. Det nya projekt ska få stopp på ledarna till gängen.
Mehmed Hasanbegovic ritar en pyramid med fyra lager. Längst ner finns de barn som aldrig kommer i kontakt med socialtjänsten, som har ett fungerande hem och skolgång, förklarar han. I skiktet ovanför finns de som sporadiskt varit eller är i kontakt med socialen, som kanske har snattat eller rökt narkotika någon enstaka gång.
I de två övre lagren finns de barn och ungdomar som skapar sociala oroligheter som i Lagersberg i veckan.
– I det nästöversta lagret har vi vad vi kallar "svansen". Där har vi identifierat 20-30 personer mellan 13 och 17 år, som fortfarande är närvarande i skolan men kanske är avstängda i bland och kommer tillbaka. I det allra översta lagret har vi identifierat en grupp på 5-10 personer som är mellan 17 och 22 år som har gått långt i sin kriminella bana. Den här gruppen ska bort, säger Mehmed Hasanbegovic.
Svårigheten – och nyckeln – i projektet är att nå fram till översta skiktet, det vill säga livsstilskriminella ungdomar. Lyfter man dem ur kriminaliteten försvinner också "svansens" förebilder, menar Mehmed Hasanbegovic.
– Finns det inget A-lag finns det inget B-lag. Där behöver vi jobba med machokulturen och jämställdheten inte minst, säger han.
Avsikten är att näringslivet och polisen ska vara involverade i projektet och än så länge har socialförvaltningen endast mött positivt gensvar, enligt Mehmed Hasanbegovic. I programmet ska aktörerna tillsammans med individen skapa en plan framåt.
– Målet är att ungdomarna ska vara självgående individer som lever ickedestruktiva liv inom ett halvår från att programmet startar, säger Mehmed Hasanbegovic.
För att motivera de livsstilskriminella att gå från kriminalitet mot ett lagligt liv kommer ungdomarna, om de lever upp till kraven i programmet, att få hjälp att komma tillbaka till skolan, hjälp att skaffa sig en bostad och att komma in på arbetsmarknaden genom exempelvis praktikplatser.
– Många gånger motiverar de sin kriminalitet med att de inte har möjligheter, resurser eller kontaktnät som hjälper dem ut i studier eller att göra en bostadsresa. Därför ska vi erbjuda dem hjälp att skaffa sig det. Vi ska inte erbjuda dem en lägenhet eller ett arbete utan de ska få jobba för att skaffa sig verktyg för att ta sig vidare, säger Mehmed Hasanbegovic.
Vad säger du till dem som tycker att ni ger kriminella ungdomar en gräddfil som andra ungdomar inte får?
– Det här är inget som vi ger gratis utan vi har höga krav på att de ska vara med i programmet. Alternativet är att de väljer fortsatt kriminalitet och ett fängelseliv så småningom. Någonstans i utvecklingen och i deras liv har det gått snett för dem. Men barn och unga är barn och unga oavsett kön och bakgrund. Vi behöver hjälpa alla och de här ungdomarna är en del av alla.
Förhoppningen är att projektet ska komma igång innan sommaren och målet är att programmet ska vara på plats och verksamt innan 2017 är slut.