"Konsten är vår stora guldkant i kärleken till varandra"

I orangeriet vaktar Buddhafiguren över altaret och samma rum står en liten Amordocka med vingar på ryggen och en pil i handen. Vi är hemma hos konstnärerna Annika och Anders Borgenhag Holmqvist som verkar ha mycket fantasi och barnasinnet kvar.

Målningar av Annika. Den i mitten föreställer Annika och hennes pappa Gunnar när de befann sig på Ibiza där Gunnar bodde och arbetade under perioder.

Målningar av Annika. Den i mitten föreställer Annika och hennes pappa Gunnar när de befann sig på Ibiza där Gunnar bodde och arbetade under perioder.

Foto:

Övrigt2018-05-19 10:00

I december förra året flyttade de in i det pampiga trähuset i Torshälla som ligger precis intill ån. Fastigheten, som kallas Villa Karlsro eller Höglundska villan, byggdes i slutet av 1800-talet och är fyra våningar högt. Annika och Anders hyr de två översta planen och har nio rum och kök, en yta på 250 kvadratmeter.

Varannan vecka bor även deras fyra barn här, två var från tidigare förhållanden.

– Vi hade ett hus i Kvicksund förut men det funkade inte så bra med resor till skola och jobb. Så hittade vi den här våningen och tyckte den var fantastiskt, precis vad vi gillar; högt i tak och stora rum så man får plats och kan andas, säger Annika.

Annika är bild- och textillärare på Skiftingehus i Eskilstuna och Anders jobbar som illustratör och redaktör på Volvo CE, men båda är också konstnärer och har gemensam ateljé och utställningslokal på Köpmangatan i Eskilstuna. Men snart ska de flytta ateljén till Ebelingmuseet i Torshälla.

Att bo stort är inte bara bra för barnens skull, det är också bra om man har många och stora tavlor som behöver få plats. Och många stora tavlor finns det verkligen i det här hushållet.

– Vi målar rätt lika men angriper den tomma duken på helt skilda sätt. Annika börjar direkt på olika ställen på duken, medan jag tar det mer metodiskt, steg för steg. Slutresultatet brukar bli rätt lika ändå, berättar Anders.

Målningarna är figurativa, realistiska, oftast med motiv från familjen och vardagen.

– Det är vardag men med en twist. Allt är inte gulligt utan det ska finnas en känsla i tavlan. Det är härligt att kunna stå och måla bredvid varandra, man får inspiration och responsen kommer snabbt. Att kunna bolla idéer är bra, vi blir bättre tack vare varandra. Trots att vi inte vet vad den andra har börjat måla brukar våra tavlor ändå likna varandra på något sätt. Det är häftigt, säger Annika.

– Nä, vi är ateister, i alla fall jag och Annika, men jag tror vi behöver ett altare där många religioner finns representerade, där alla kan komma överens.

Intill altaret hänger några tavlor som Annikas pappa Gunnar Borgenhag målat. Han var en känd konstnär i Eskilstuna och hade sin mest produktiva tid på 1960-talet.

– Jag var aldrig på dagis utan hängde alltid med pappa i ateljén när jag var liten. Som tonåring revolterade jag mot allt konstnärligt och utbildade mig till undersköterska. Men det hjälpte inte. Till slut blev det i alla fall flera konstskolor och i dag kan jag inte tänka mig att inte måla.

Annika och Anders Borgenhag Holmqvist

Ålder: 44 respektive 43 år.

Barn från tidigare förhållande: Kalle 8, Kajsa 10, Klara 12 och Gustav 16 år.

Träffades: I februari 2015 och gifte sig i maj 2016.

Varför det klickade: " I konsten hade vi en gemensam plattform och vi beundrade varandras sätt att måla. Men vi hade blivit kära oavsett konsten. Den är bara vår väldigt stora guldkant i kärleken till varandra."

Annika är: Bild- och textillärare på Skiftingehus.

Anders är: Illustratör och redaktör på Volvo CE.

Gör på fritiden: Målar i ateljén.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om