Eskilstunaborna på Bandavägen i Borsökna trodde att de flyttade in i sina drömmars hus. Knappt två år senare hittade de svartmögel på sina fasader som målats med ekologisk färg.
Byggbolaget Mentor såg till att målarfirman kom tillbaka och målade om de ställen som var påverkade.
Men möglet kom igen.
Efter det tog husägarna målet till domstol. Grannskapet, knappt tio grannar, gick ihop och stämde byggbolaget. Men grannarna förlorade tvisten.
– Vi fick betala drygt 150 000 kronor var i rättegångskostnader och saneringar, säger Niklas Gustavsson, som blev husägare för första gången när han och familjen köpte huset på Bandavägen.
Tingsrätten ansåg att det inte kunde bevisas att målningen inte var fackmässigt utförd och de tyckte att byggbolaget hade fullgjort sin plikt genom att komma tillbaka och måla om. Trots att det började mögla igen.
Orsaken är att tingsrätten valde att utgå från jordabalken i lagboken, i stället för konsumenttjänstlagen.
Ann-Christin Bandstigen, dåvarande VD för byggbolaget Mentor när husen byggdes, kommenterar domen så här:
– Det är beklagligt om de boende är missnöjda, men enligt tingsrätten var det inte att bedöma som fel i fastighet. Grannarna valde sedan att inte överklaga domen. Det får tala för sig själv.
Niklas Gustavsson trodde inte att de kunde förlora i Eskilstuna tingsrätt.
– Det är makalöst. Vi köper nya hus, som i efterhand ses som begagnade enligt jordabalken. Jag fattar inte hur det kan hända över huvud taget, säger Niklas Gustavsson.
Grannen Kurt Blomqvist är inne på samma linje.
– Hur kan möglet vara vårt fel? Det är helt sanslöst. Vi köpte ett nytt hus i god tro för 2,2 miljoner kronor. Jag är lekman och ingen expert på lagar. Man räknar ju med att det är i fullgott skick när man betalar så mycket pengar, säger han.
Jori Munukka är professor i civil rätt och expert i fastighets- och entreprenadrätt vid Stockholms universitet.
Han är förvånad över att tingsrätten enbart såg husköpen som ett vanligt köp, när vanliga konsumenttjänstlagen borde ha gällt, menar han.
– Det är märkligt att det inte var att beteckna som en konsumententreprenad. Det visade ju sig senare att husen var i sämre skick än vad köparna hade fog för att förutsätta när de köpte helt nybyggda hus, säger Jori Munukka.
Tingsrätten utgick alltså från jordabalkens lagstiftning, avtal som gäller vid köp av äldre och begagnade hus.
Då är det husägarna som har bevisbördan för påstående om eventuella fel. En viktig del i att kunna bevisa fel, är att ha anlitat en egen besiktningsman, utöver den besiktningsman som byggföretaget anlitade för att titta på huset.
Vilket inte merparten av husägarna i Borsökna gjorde.
Vi tänkte att det räckte.
Niklas Gustavsson
– Vi tänkte att det räckte med den besiktning som gjordes, säger Niklas Gustavsson.
Professor Jori Munukka tror inte att allmänheten vet om att nya hus riskerar att anses som begagnade.
Men det finns tips och råd att ge till andra husköpare.
– Se till att du skriver på ett entreprenadkontrakt av den som säljer där det står att fastighetssäljaren är entreprenör. Då blir det tydligt vem som har hela ansvaret, säger han.
Han menar även att du ska fylla i ett så kallat "ABS 18"-formulär för småhusentreprenader.
Det är baserat på konsumenttjänstlagen och är framtaget av Konsumentverket och byggbranschen för att du som privatperson ska få ett starkare stöd i lagen.
– Då har du bästa tänkbara skyddet och sitter i en jäkligt bra situation, säger Jori Manukka.
Grannarna på Bandavägen har i dag friska hus, tack vare saneringar som de alltså bekostat själva.
Efter att domen från Eskilstuna tingsrätt kom i juni har grannarna valt att inte överklaga.
– Det hade kostat ännu mera pengar i rättegångskostnader och det fanns inte så mycket pengar kvar i byggbolaget att kämpa för, säger Kurt Blomqvist.
Trots allt som hänt ser Niklas Gustavsson på det som hänt som något lärorikt.
– Vi har lärt oss mycket och man får se det positivt. Vi kommer vara mycket mer vaksamma nästa gång vi ska köpa hus. Mitt råd är att titta igenom noga vad det är för avtal ni skriver under, säger han.