Kreativ parkpersonal har pyntat staden inför påsken

En påskkärring med katt och kanna har fastnat vid hamnen och fem harar tittar nyfiket upp från en kulle vid grillen. Saini Roesner och Pelle Thorsell från kommunens parkavdelning har fixat påskstämning i staden.

När kommunen bestämde sig för att inte köpa in några nya fjädrar, av djuretiska skäl, fick Saini Roesner och de andra på parkenheten använda fantasin. Fjädrar från tidigare år fladdrar dock i björkris i alla kommundelar.

När kommunen bestämde sig för att inte köpa in några nya fjädrar, av djuretiska skäl, fick Saini Roesner och de andra på parkenheten använda fantasin. Fjädrar från tidigare år fladdrar dock i björkris i alla kommundelar.

Foto:

Övrigt2017-04-13 06:12

De djuretiska aspekterna av att påskpynta med fågelfjädrar har diskuterats inom Strängnäs kommun. Parkenheten har beslutat att inte köpa in några nya fjädrar.

‒Det har ju uppmärksammats i alla medier och vi ser ingen anledning att köpa fler. Vi får använda vår fantasi i stället, säger Rose-Marie Byström som är tillförordnad sektionschef.

Nog är det påskfixat i kommundelarna ändå. Färgglada fjädrar som sparats sedan tidigare fladdrar i björkris både här och där. Nytt för i år är påskliljorna som lyser som solar från planteringar i alla kommundelar. Och tack vare kreativa medarbetare på parkenheten finns annat pynt att vila ögonen på i både Mariefred och Strängnäs.

‒Jag googlade och hittade en bild och tänkte att sådana kan vi lätt göra, berättar Saini Roesner och visar stubbarna som hon och kollegan Pelle Thorsell har förvandlat till påskharar i Mariefred.

Ögonen och nospartiet är gjorda av plastlock och markduk, öronen består av överblivna brädor.

‒Det var så roligt, både Pelle och jag var som barn när vi höll på. Jag skulle gärna göra fler sådana här grejer men på våren har vi mycket annat att göra, säger Saini Roesner.

Fem harar står nu mellan Gripsholmsgrillen och Slottspaviljongen, som för att hälsa glad påsk till bilister på Gripsholmsvägen och fotgängare som korsar järnvägsspåret.

Vid gästhamnen finns en annan kreation; nämligen en påskkärring som ser ut att ha fastnat i kaktusinstallationen som finns vid den lilla sandstranden.

‒Hon är lite mager, bara. Hon skulle behöva äta några påskägg, säger Saini Roesner om skapelsen som hon knåpat ihop hemma.

‒Jag har fyllt kläder som jag inte längre använder med frigolit och plastpåsar. Pannan hittade jag i skogen och kvasten har jag gjort av hassel. Katten har jag format av hönsnät, klätt och sedan broderat ögon och nos på. Jag har fyra katter hemma och de blev riktigt rädda för den här katten, de tyckte nog att den såg äkta ut.

Hararna har gått på export till Strängnäs, där tre stycken i något större modell står uppställda utanför kommunhuset. Och i en rondell på Kilenvägen sprider en stor korg med ägg påskstämning.

‒Den är gjord av en gammal lastpall som vi har klätt in och äggen är stenar som vi har målat. Det här var vad vi kom på i år, nu får vi fundera ut andra saker inför nästa påsk, säger Rose-Marie Byström.

Påskens traditioner

Påsken förknippas med fastlagsris eller påskris. I bondesamhället hade det en symbolisk innebörd av lidande men också lekfullhet, under långfredagen användes ris för att låtsaspiska varandra. Under 1800-talet blev påskriset vanligt som dekoration.

Äggmålning är känt i Sverige sedan 1700-talet.

Påskharen kom till Sverige från Tyskland i slutet av 1800-talet. Enligt traditionen var det påskharen som kom med äggen.

Att påskliljor förknippas med påsken är ett sentida drag i påskfirandet.

Källa: Nordiska museet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!