Kristna värderingar har en given plats i vardagen

När Anna Jones var i tonåren och det var dags att tänka på konfirmation kände hon:
– Störtlöjligt!
– Jag var i stället en trotsig tonåring, kärringen mot strömmen och valde att inte konfirmera mig. Man kunde ”smälta” om man gick in i en kyrka, tänkte jag.

Övrigt2011-05-19 06:28

Några år senare vände inställningen. Efter gymnasiet har hon arbetat inom Svenska kyrkan. Hon började med ett volontärår i Örebro. Sen har hon flyttat runt en hel del i landet, gått många olika kurser och är utbildad församlingspedagog.

– Jag trivs jättebra med mitt jobb.

Nu har hon fått en tjänst i Örebro som landets förmodligen enda konfirmandstrateg.

Anna Jones är inte uppvuxen i ett kristet hem.

– Tron för min del har kommit smygande, säger hon.

– Efter att mina kompisar konfirmerat sig började många i kyrkans ungdomsverksamhet och jag var i stället ute och ”slirade” . Efter ett tag så följde jag ändå med. Och sen var jag den som blev kvar.

Blev mogen

Anna Jones konfirmerade sig när hon gick i tvåan på gymnasiet, tillsammans med de konfirmander hon varit ungdomsledare för. Hennes första grupp.

– Då var jag mogen.

Vad tycker du om dagens konfirmationsålder, 15 år?

– Jag tycker ändå den är bra, för det är mycket som händer i den här åldern. Det finns ett behov. Har stött på många frågor bland ungdomarna jag jobbat med som handlat om döden, relationer, problem i hemmen, kärleksbekymmer, skolbekymmer och mycket annat.

– Kyrkan VÅGAR prata om allt. Det är förlösande många gånger.

Det är också så att konfirmationsåldern är flytande. Man får göra det som tidigast när man är 15 år (om man inte fått särskilt tillstånd bedömt av Domkapitlet), men man får också vänta tills man är 17, 22, 51, 73 – eller i vilken ålder som helst.

Hur ser det ut med konfirmandstatistiken i dag?

– Jag vet att det i Strängnäs stift är lågt intresse jämfört med övriga landet. Det vi märkt är att om man satsar på sommarläger som komplement till vanlig konfirmationsundervisning, så lockar det fler. Jag tror många helt enkelt känner att de har för mycket under terminerna i skolan. De orkar inte lägga på en sak till.

Är det någon skillnad på intresse i Örebro där du jobbar nu, jämfört med Eskilstuna?

– Det är väldigt kyrktätt i Örebro, jag tror nästan de har gått om Jönköping när det gäller antalet frikyrkor. I Örebro märks kyrkan på ett annat sätt, man är mer tydlig där. Och det märks att det finns konkurrens. Samtidigt samarbetar man mer.

Vilken är din roll som konfirmandstrateg?

– Att samordna allt konfirmand- och ungdomsarbete på orten, hålla i utbildningar, sommarläger, webb, facebook och liknande. Själva undervisningen är det medarbetarna i församlingen som ansvarar för, men kyrkoherden är alltid ytterst ansvarig för det konfirmandarbete som bedrivs i församlingen. I Örebro finns särskilda ungdomsmässor, det finns måndagssamtal dit man kan komma och anonymt prata av sig och mycket mer.

Vilka är de kristna värderingarna i dina ögon?

– Att inte döma. Visa kärlek och omtanke. Be om förlåtelse om du gjort något fel och mena det. Trygghet, att lämna något svårt i Guds händer. Han älskar oss, förstår oss, men utmanar oss också. Prövar vad vi tål.

Hur ser det ut i samhället ?

– Det finns mycket av detta. Många har värderingarna, men vet inte att det är kristna värderingar, vill inte själva kalla sig/erkänna sig som kristna. Det tog lång tid innan jag själv gjorde det.

– Men tyvärr måste kyrkan jobba hårt med fördomar kring vad den egentligen står för, lägga mycket energi på att försvara sig i olika situationer. Det är tråkigt.

Framtiden?

– Jag tror religionen och kristendomen har en viktig plats. Vi har ett behov av att ventilera de kristna värderingarna, ett behov av att ventilera överhuvudtaget och av att ta en paus i vårt dagliga liv. Det är kyrkan en bra plats för.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om