Att skola och omsorg inte får lika stora ramökningar som de senaste åren står nu klart, vilket tidningen tidigare berättat om. Barn- och utbildningsnämnden får 867 miljoner kronor och socialnämnden 714 miljoner.
Exakt vilka prioriteringar som måste göras i nämnderna återstår att se. Alla detaljer är inte spikade och det finns fortfarande faktorer som kan komma att påverka kommunens ekonomiska förutsättningar.
– Vi var relativt snabba med att presentera den nya majoriteten, vilket ju inte är fallet nationellt, sa kommunalrådet Monica Lindell Rylén (S) och menade att det är problematiskt eftersom det fortfarande är oklart vilka ideologier som kommer att vara vägledande i politiken.
Budgetdebatten pågick i närmare tre timmar och präglades av brist på stora konflikter. Majoritet och opposition har till stora delar liknande bild av vad kommunen och dess invånare behöver, på kortare och längre sikt.
En skiljelinje är kommunalskatten, där Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslog höjningar för att förbättra finanserna och trygga välfärden, medan övriga partier stod bakom majoritetens uppfattning, att skatten inte ska höjas.
Oppositionspartierna vill också vika en större del av pengarna till skolan och omsorgen och se mer konkreta satsningar för att komma till rätta med de för kommunen så kostsamma sjukskrivningstalen.
Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna hade gått samman om ett budgetförslag med samma ramar som majoritetens.
– Jag har uppdraget att presentera satsningarna inom barn- och utbildningsnämnden i det enda borgerliga alternativet, sa Catharina De Geer (KD).
KD/C/L ville ge nämnden 16 miljoner mer än majoriteten och satsa på bland annat en elevassistent per grundskola, en utökad elevhälsa och höjda lärarlöner.
Mia Nerby (C):
– Vi stöttar mycket av majoritetens förslag, men vi saknar en redovisning av hur åtgärderna ska genomföras, vilka effekter man väntar sig, sa Nerby och skickade med några önskade prioriteringar från KD/C/L, varav den främsta var att minska sjukskrivningarna.
Vänsterpartiets David Aronsson var en av de flitigaste talarna.
Han menade bland annat att det nollsummespel som skulle följa på att kommunen sänker skatten med 6 öre och att Region Sörmland höjer lika mycket, inte genomförs eftersom kommunstyrelsens budget inte minskats i jämförbart omfång.
– Att inte sänka KS budget enligt skatteväxlingen gör att drygt 3 miljoner kronor tas från de andra nämnderna. Så betalar äldre och barn vad som snarare bara blir en skattesänkning, menade Aronsson.
Majoritetens förklaring var att kommunstyrelsens kostnader ökat mer än tidigare förväntat.
Sverigedemokraterna, fullmäktiges tredje största parti, hade presenterat en skuggbudget utan kronor och ören, med omprioriteringar inom majoritetens ramar.
SD:s gruppledare Björn Karlsson menade att det handlade om koncisa förslag på en ökad trygghet och välfärd, exempelvis med stödpersonal i skolorna, mer personal inom omsorgen och satsningar för att "stävja buset på Resecentrum".
– Stöder ni inte våra förslag handlar det mer om prestige än om politik, sa Karlsson.
Flera fullmäktigeledamöter efterlyste förklaringar på hur partiet tänkt genomföra vissa av förslagen och vilka besparingar partiet trodde det skulle ge.
Ett SD-förslag om att dra in bidraget till vissa föreningar ledde till kvällens hårdaste ideologiska tjuvnyp, från Socialdemokraternas Cornelius Rundqvist Marsico.
Monica Lindell Rylén kommenterade också SD:s förslag: "Kommunen ska, tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik inrättats på nationell nivå, motsätta sig avtal om mottagande av flykting och bestrida tvångsplaceringar från Migrationsverket."
– Vi tänker inte bryta mot svensk lag. Det finns en bosättningslag och den kommer vi att följa, sa Lindell Rylén.
När debatten avslutades med omröstning stod det klart att majoritetens förslag vann rakt av.